Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sin särskilda bestämmelse att uppfylla. Beträffande då
först fodret, så säger oss hela yttre utseendet, den i de allra
flesta fall gröna färgen och den i alt väsendtligt likartade
anatomiska bygnaden, att vi här hafva att göra med ett slags
blad, som visserligen äro något olika de på stjälken sittande, men
dock säkerligen i sin mån deltaga i uppfyllandet af de
förrättningar, som åligga stjälkbladen. Dessa förrättningar äro förnämligast
att i form af vattengas afsöndra det öfverflödiga genom rötterna
upptagna vattnet samt att tjenstgöra såsom ett slags växternas
lungor, genom hvilka om dagen kolsyra ur luften upptages och
syrgas utandas, under det att tvärtom i mörker syrgas upptages
och kolsyra utsändes. Men därjämte måste fodret under
blommans knopptillstånd skyddande omgifva de öfriga ömtåligare
delarna och äfven – såsom i det följande närmare skall
framställas – stundom långt därefter fortfara att tjena såsom värn
åt den utslagna blomman eller den mognande frukten.
Att blomkronan äfven är bildad af ett slags blad, ser man
visserligen lätt, men dessa hafva uppenbarligen nått en högre,
ädlare utveckling, såsom deras elegantare utseende och finare
bygnad klarligen vittna. I själfva verket är afvikelsen från
örtbladen ej så stor, som man först skulle vara böjd att
antaga. Hos dem bägge utgöres hufvudmassan af en mjukare
väfnad, som man under mikroskopet finner vara sammansatt af
små, vid hvarandra sammankittade, saftfylda blåsor eller celler;
hos dem bägge genomdrages denna lösare cellväfnad af fastare,
äfven med blotta ögat förnimbara ådror, hvilka genom de
långsträkta, ytterst fina rör (eller kärl), hvaraf de hufvudsakligen
bestå, bilda ett nät af ett slags vattenledningsrör, i hvilka
näringssaft i hast kan ledas till de punkter, där den behöfves;
hos dem båda finnas på ytan s. k. klyföppningar, utgörande ett
slags ventilations-apparater, genom hvilka den yttre luften kan
finna fritt tillträde till de luftgångar, hvaraf cellväfnaden
öfveralt är genomkorsad. Hufvudsakligaste olikheten består däri,
att cellerna hos kronbladen, åtminstone i de flesta fall, sakna
örtbladens gröna färgämne (klorofyll), utan i stället äro fylda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
