Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka visserligen en periodisk rörelse förefinnes, men
uppenbart ej i ofvan angifna syfte; hos andra saknas all periodisk
rörelse. Här är blomhyllets hufvudsakliga uppgift säkerligen
en annan, nämligen att tjena till lockmedel eller vägledning
för insekterna, hvarom längre fram skall utförligare
afhandlas. Äfven hos dessa blommor kan dock, om så nödigt är,
skydd för frömjölet erhållas dels genom blomdelarnas bygnad,
dels genom det blomkorgen uppbärande skaftets krökning.
Det gifves nämligen periodiska rörelser af ett annat slag,
men afseende samma ändamål, och såsom exempel härpå kunna
vi anföra våra skogars och lundars vanliga harsyra (Oxalis
Acetosella). Här eger en omväxlande böjning och utsträckning
af blomskaftet rum, hvarigenom blomman kommer att blifva
än upprätt, än hängande. Naturligtvis är det vid vackert
väder, då ingen fara är för handen, som den öppna blomkronan
vändes mot höjden, och därför får man se dessa växter ega
denna ställning under dagens solsken, men knapt börjar
solen att sjunka, förrän blomskaftet kröker sig nedåt och
samtidigt (hos harsyran, ej hos alla andra) kronbladen sluta sig,
hvarigenom dubbelt skydd lemnas blommans inre, ömtåliga
delar. Denna ställning och detta utseende bibehåller blomman,
tilldess hon genom följande dags ökade värme åter väckes och
intager den upprätta ställningen; men är denna följande dag
kall, mörk eller regnfull, bibehålles natt-ställningen, i hvilken
hyllet företer bilden af en hängande klocka, som skyddande
hvälfver sig öfver ståndarne.
I de hittils anförda fallen tyckas de periodiska rörelserna
vara framkallade af förändringar i luftens värme- och
fuktighets-grad, men talrika tillfällen kunna ock uppvisas, där
blomskaftets och stjälkens krökningar äro att tillskrifva ett
mekaniskt inflytande. Böjer man t. ex. blomskaften hos åtskilliga
arter omkring en minuts tid eller skakar, stöter eller gnider
man dem, skall man finna en förändring i blomskaftets
riktning inträda och blomman (eller blomsamlingen) blifva
lutande. Hos alla växtens delar, och således äfven hos skaften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
