- Project Runeberg -  Om växternas blomning /
73

(1875) [MARC] Author: Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lix och cinerea), finnas dessutom bladlika bihang fastade nära
strängarnas bas, hvilka böja sig ut emot hyllet, och härigenom
få knapparna utseendet af att vara liksom genom sträfpelare
stöttade mot kronan. Tilläggas må ytterligare, att ståndarne
äro något litet tidigare utvecklade än pistillerna.
Att insekter besöka dessa växter och ur dem hemta
honung, veta vi nog, då en stor del af binas honungsskörd
hemtas just på våra ljunghedar. Då nu insekten besöker
blomman, mötes hans snabel vid nedträngandet alltid af det
hinder, som de ofvan nämnda »hornen» vålla, och ofta
dessutom af de såsom »sträfpelare» betecknade bildningarna. Har
blomman förr ej blifvit af någon insekt besökt, sprängas under
insektens bemödanden att undantränga hindren de
sammanhängande ståndarknapparna isär från hvarandra, och samtidigt
härmed uppspringa de hittils hela knapparna, hvarvid ur
blomman utkastas små skyar af frömjöl, som dels kan fastna
på insekten, dels kringsväfvar i luften. Sättet för knapparnas
uppspringande är för öfrigt mindre vanligt. Här bilda sig
nämligen endast små hål, ett på hvardera sidan om knappen,
och genom dessa utströs vid insekt-besök frömjölet, liksom
sand ur en sand-dosa. Som dock dessa hål sitta alldeles på
de smala sido-ytor, med hvilka knapparna före åtskiljandet
beröra hvarandra, och då ståndarne ega så elastisk väfnad,
att de vid insektens bortflygande återtaga sin ursprungliga
ställning, så tillslutas ånyo hålen och först vid förnyadt
insektbesök utfaller en ny frömjölsportion. Vid häftigare vindstötar
spränges dock äfven ståndarknapparnas slutna krets, och det
därigenom frigjorda frömjölet kringhvirflar i luften.
Denna sista omständighet i förening med frömjölets
torrhet (ej klibbighet) talar för att ljungväxterna kunna räknas
till anemophilerna. Men i sådant fall bilda de ett
egendomligt undantag från sina kamrater genom sitt färgade hylle,
honungsafsöndring, behof af insekt-hjälp för frömjölets
utkastande o. s. v. I alla fall måste man medgifva, att genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:05:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtblom/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free