Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämnet hela det klotlika märket höjes uppåt. Härigenom
be-redes snabeln inträde till honungsporren på den enda möjliga
vägen längs nedersta kronbladet och genom dennas med
utfallet frömjöl fylda ränna. Sedan insekten stillat sin hunger,
dragés snabeln tillbaka, men nu besatt med fastklibbade
pollenkorn. Klaffen böjer sig då framåt och uppåt, så att
märkesgropens öppning delvis täckes, åtminstone så mycket, att
det vid snabeln fästade frömjölet ej kan inkomma i sagda grop.
Flyger nu insekten med sin pollen-bärande snabel till en annan
blomma, åstadkommer han i dennas delar samma rörelser, men
ock det medförda frömjölets öfverförande på märket. Vid
sna-belns inträngande afskrapas nämligen frömjölet på den
nedhängande klaffen och fastnar vid dess småvårtor; vid snabelns
tillbakadragande blir, såsom nyss sades, samma bihang böjdt
uppåt, och det därpå sittande frömjölet inpressas då i gropen,
där det lätt fasthålles af den klibbiga vätskan. Upprepas detta
flere gånger, fylles gropen hel och hållen af pollenkorn. Så
egendomliga och säkerligen för mången oväntade företeelser
erbjuder penséen, och den riktiga framställningen häraf kan
en hvar lätt kontrollera genom att försigtigt med en fin nål
utföra liknande rörelser, som insekten med snabeln. Att här
ganska väl är sörjdt för frömjölets öfverförande till andra
blommor, kan väl ej nekas. Endast såvida insekten skulle
upprepade gånger, omedelbart efter hvarandra, insticka sin
snabel i samma blomma, skulle detta ej ega rum, men
erfarenheten har visat, att så ej sker — och hvartill skulle det ock
tjena, när honungskällan för tillfället är tömd?
Något liknande företeelser erbjuder äfven den hos oss på
fuktiga lokaler ej ovanliga Tätörten, Pinguicula, med hvars
tillhjälp i Norrland beredes den bekanta tät- eller lång-mjölken.
Här består kronan (Bild 22) af 5 sammanvuxna blad, som bilda
tvänne läppar och en bakåt riktad sporre. Pistillen är nästan
klotformig med mycket kort stift och stort, tvåflikadt märke. Ena
fliken (som stundom kan saknas eller vara dubbel) liknar en
smal, uppstående pigg; den andra är skiflikt utbredd. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
