- Project Runeberg -  Om växternas blomning /
79

(1875) [MARC] Author: Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

något tillspetsad kropp (»rostellum»), som väl i början är klädd
af en hel, sammanhängande hud, men denna hud brister vid
allra ringaste beröring tvärsöfver, längs en bestämd kroklinie,
och härigenom bildas på midten af »rostelli» framsida en lätt
nedskjutbar flik. Härigenom åter blifva de klubblika
pollenmassornas fästepunkter synliga: de utgöras af mycket klibbiga
kroppar (»klibbskifvor») af ungefär ett hälft äggs form (ofvan
plattade, under mer eller mindre rundade), hvilka ligga så
godt som alldeles fria, nedsänkta i en särskild fördjupning,
och blifva vid nedskjutningen af den nyss nämnda framfliken
fullt synliga.
Härtill må nu läggas pistillens beskaffenhet. Fruktämnet
kunna vi skönja vridet under blomman, men märket anträffa
vi såsom tvänne fläckar, en på hvarje sida om »rostellum»,
just i svalget af den långa sporre, hvari underläppen bakåt
förlänger sig. Märkligt nog finnes, såsom vi förut nämnt,
ingen honung i sporrens själfva ihålighet; denna är tom, men
i stället afsöndras innanför den insidan beklädande öfverhuden
en söt saft, som utgör lockmedlet.
Denna konstiga inrättning låter oss ana något ovanligt. Vi
följa därför en honungsökande insekt, och vi se honom slå sig
ned på den därtill förträffligt lämpade underläppen. Snabeln
instickes i sporren, hvarför intet hinder möter, men samtidigt
härmed måste hufvudet stöta mot »rostellum», hvars hinna då
genast rämnar och såsom en kalott undanskjutes. Härigenom
blottas klibbskifvorna och komma i beröring med insekten.
Som denna behöfver sticka hål på sporrens insida för att
åtkomma den söta nektarn, hinner klibbskifvans gummilika
bindemedel att något torka, och skifvan fastnar sålunda vid
insekten. När nu denne skall begifva sig bort, känner han
sig litet fasthållen — ett lätt ryck, och hela den klubblika
pollenmassan, som uppbäres af klibbskifvan, lossnar ur
ståndarknappen — och så måste insekten utan prut begifva sig ut
i verlden med en ganska besynnerlig hufvudprydnad. Alt
efter insektens storlek och form samt blommornas något väx-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:05:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtblom/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free