Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orsaken, har man först på senare tider insett, men sedan denna
förklaringsgrund väl blifvit funnen, begagna sig vanilj-odlarne
(t. ex. på Java) af fina penslar för frömjölets förflyttande och
hafva härigenom lyckats att ända till tiodubbla sin skörd.
Många äro de variationer på samma tema, som våra
svenska orchidéer i blombygnaden erbjuda, och ännu flere de
utländska. Framför alla andra framstår dock det af Darwin
iakttagna slägtet Catasetum, hos hvilket »rostellum» är försedt
med tvänne långa nedhängande horn. Dessa äro i hög grad
irritabla, så att en endast lindrig beröring behöfves för att
åstadkomma en uppsprickning af »rostelli» främre sida.
Klibbskifvan, härigenom befriad från sitt hölje, utslungas då jämte
vidhängande pollenmassa ögonblickligt och med sådan kraft,
att den kastas ända till 3 fot från blomman. Som
klibbskif-van är takt af ett mycket segt slem, har en besökande
insekt all möjlig utsigt att ej blott träffas af en våldsam
projektil, utan äfven att denna fastnar på honom, så att han kan
få nöjet att bära den till en annan blomma, som kanske mottager
den besökande på samma, bland blommor tämligen ovanliga sätt.
Ännu ett annat sätt att genom blommans egendomliga
bygnad förhindra frömjölets öfverförande från knapparna till
märket inom samma hylle är alt för egendomligt för att här
förbigås, ehuru väl det på sätt och vis påminner om livad vi
redan förut sett hos slägtet Arum. Vi afse åtskilliga arter,
som höra till de naturliga familjerna Aristolochiaceae och
Asclepiadese. Alla dessa växter utmärka sig genom en viss
likhet i blommornas utseende. De äro näml. sambladiga,
nedtill mer eller mindre vidgade till ett klot, i hvars botten
ståndare och pistiller sitta. Ofvanför denna klotformiga del
vidtager en smalare, pip- eller trattlik förlängning, som upptill
vidgar sig till ett rundt omkring mynningen utbredt eller
ensidigt utdraget bräm. Alt eftersom pipen är rak eller krökt,
hafva dessa blommor mera utseendet af en ensidig tratt eller en
tobakspipa. Vi taga här i närmare skärskådande den i svenska
Horan upptagna Aristolochia Clematitis (Bild 24 och 25).
Ur vår tids forskning (15). 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
