Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här må tilläggas, att mellan »kölen» och »seglet» sitta tvänne
kronblad, ett på hvardera sidan, hvilka benämnas »vingarna».
Inneslutna i kölen ligga ståndarne och pistillen, hvilka först då
blifva synliga, när en insekt sätter sig på kölen och genom sin
tyngd nedtrycker den samma, hvarvid samtidigt frömjöl afstrykes
på insektens undersida. Så tillgår det åtminstone hos det allra
största antalet af ärtväxter, dock med åtskilliga, täml. stora
detalj-olikheter. På »vingarna» och »kölen» finnas näml. ofta
hakformiga utskott eller svulster med mot dem på de andra
bladen svarande gropar eller inbuktningar, hvadan nämnda
blomdelar äro genom ett slags lås-mekanism ganska hårdt
fästa vid hvarandra. Genom insektens tyngd rubbas denna
mekanism. Stundom framträda härvid (ss. hos Trifolium,
Mélilotus, Cytisus m. fl.) ståndarnes och pistillens spetsar ur
kölen och draga sig åter tillbaka i sitt gömsle vid insektens
bortflygande; stundom utpressas liksom genom en
pumpinrättning (hos Lotus, Ononis, Lupinus o. a.) eller utsopas genom
pistillens borste-lika spets (hos Lathyrus, Pisum, Vicia m. fl.)
vid hvarje insekt-besök små portioner af frigjordt pollen. I
alla dessa fall är det både möjligt och förmånligt, att
blomman upprepade gånger besökes af insekter, men andra finnas
(t. ex. Medicago, Genista, Sarothamnus), hos hvilka vid det
första insekt-besöket ett slags explosion eger rum och lås- eller
giller-apparaten kommer i olag, så att befruktningsdelarna
sedan förblifva fria ur kölen, hvilken intager en mer eller
mindre nedhängande ställning.
Denna blomdelarnas förändrade inbördes ställning är dock
ej blott att tillskrifva det genom insektens tyngd förorsakade
sönderbrytandet af blomster-låset, utan beror äfven på en stark
benägenhet hos en eller annan af befruktnings-delarna att
kröka sig eller intaga en annan riktning än den, som den
omslutande kölen i början tvingar dem att behålla. Se vi
t. ex. på vår allmänt odlade Luzern-växt (Medicago sativa),
finna vi pistillen samt de 10 denna omgifvande och däraf 9 med
strängarna sammanvuxna ståndarne alldeles inneslutna af kölen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
