Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtcellen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fått benämningen cellsaft. I en sådan cell bildar urslemmet
en ihålig, säckformig kropp, som utfyller hela den af
cellulosamembranen begränsade håligheten och själf är fyld med
cellsaft (bild 3). Denna säck är emellertid ej alltid en odelad
Bild 3. Celler ur bladet hos en mossa. Urslemmet har lagrat sig på
cellmembranens insida och innesluter stora rundade, till färgen gröna korn, s. k.
klorofyllkorn, i hvilka finnas mindre korn, som utgöras af stärkelse.
Den inre håligheten i hvarje cell är fyld med cellsaft och genomdrages af
bandlika partier af urslem.
hålighet, utan den är ofta genomdragen af bandlika eller
strängformiga partier, hvilka utgå från slemväggens insida och
förena sig i säckens inre, hvarest de bilda en sammanhopning af
urslem, i hvilken cellkärnen då har sin plats (bild 4).
Bild 4. Äldre celler ur roten af kejsarkronan, i hvilka cellsaften, s, börjat
afsätta sig; p, urslemmet, i hvilket en cellkärne förefinnes; h, cellmembranen.
Är däremot slemsäckens hålighet odelad, så ligger cellkärnen i det
korniga urslem, som bekläder väggens insida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
