- Project Runeberg -  Betraktelser öfver växtens bygnad och lif. /
24

(1875) [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Areschoug
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Individualitets-Förhållandena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I samband med den ofullkomlighet i individualisering,
som utmärker växtkroppen och till en ej ringa del beror på
närvaron af en cellen omgifvande cellulosa-membran, står
äfven ett annat förhållande, som är i hög grad utmärkande
för växtens organisation och hela lif. Djuret har redan i ett
ganska tidigt stadium alla de inre och yttre organ anlagda,
som tillhöra detsamma i dess fullt utvecklade tillstånd.
Tillväxten består merendels endast i en vidare utveckling af dessa
organ, och sedan det uppnått sin fulla storlek och alla dess
inre och yttre kroppsdelar äro utvecklade, kan det ännu en längre
eller kortare tid fortlefva med bibehållande af alla sina, åtminstone
vigtigare organ. Ja, merendels är den period, under hvilken
djuret tillväxer, ganska kort i jämförelse med den, under
hvilken ingen vidare tillväxt eller utveckling af nya organ
eger rum. Helt annat är däremot förhållandet med växten.
Hela dess lif består i ett ständigt växande, i en alt jämt
fortgående anläggning af nya delar, under det de äldre till en
stor del bortdö och ej sällan affalla, såsom bladen och
blomdelarna. På samma gång nya delar ej längre framkomma och
tillväxten sålunda upphör, utslocknar äfven lifvet. Det är
därför en märkvärdig instinkt, som ledt människan, då hon
gifvit plantan benämningen växt, och detta långt innan i fråga
varande förhållande var klart insedt. Att den enåriga växten
dör, efter att redan första året hafva blommat och satt frön,
beror på den omständigheten, att inga nya knoppar uppkommit,
ur hvilka blad och blombärande grenar till följande året kunna
utvecklas. Då således ingen möjlighet finnes till en vidare
tillväxt, måste en snar död ovilkorligen följa. Men genom att
afplocka blomknopparna och därigenom förhindra fröbildningen,
har det lyckats att drifva sådana växter till anläggande af
nya knoppar, hvilkas utveckling kommer att uppskjutas till
följande år, hvarigenom man förvandlat enåriga växter till
fleråriga. När växten till sin natur är flerårig och således af egen
drift årligen bildar knoppar, ur hvilka nya delar utvecklas, så
gifves det ej någon inre, i växtens egen natur grundad nödvändighet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtbyg/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free