Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Individualitets-Förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett exempel — har man vid frambringandet af den under
benämningen blomkål bekanta kulturvarieteten af kålväxten, lagt
an på en ofantlig produktion af blomknoppar, hvarigenom
bladen och stjälkarna blifvit hämmade i sin utveckling. Att en
sådan onaturlig utveckling skall menligt inverka på växtens
hela lif och slutligen framkalla sjukliga förändringar hos den
samma, är lika antagligt, som det är en af erfarenheten
bestyrkt sanning, att våra artificiela husdjursraser äro mera
ömtåliga och lättare utsätta för sjukdomar än de ursprungliga,
under inverkan af olikartade, i den fria naturen rådande
förhållanden uppkomna raserna. Men lika litet som man
kan tillskrifva denna omständighet en öfverhandtagande
ålderdomssvaghet hos sådana husdjursraser, lika litet är man
berättigad till ett dylikt påstående i fråga om de odlade
växternas raser.
Emellertid häntyder utan tvifvel den högre grad af
ärftlighet, som utmärker de genom ympkvistar eller afläggare
uppkomna växtstånden, i jämförelse med dem, som uppväxt ur
frön, på en mindre själfständighet hos de förra. Och af denna
anledning torde väl äfven växtståndet i sin helhet kunna sägas
utgöra en individualitet, om det också icke bildar den organiska
enhet, som närmast motsvarar djurindividet. Ty mot denna
senare uppfattning kunna många och vigtiga invändningar
göras. Vore nämligen ståndet det fullständigaste uttryck för
det individuela lifvet, så skulle alla de genom fortplantning
på konstig väg, vare sig genom ympning, okulering eller
afläggare, uppkomna växtstånd icke kunna betraktas såsom
själfständiga individ, utan endast såsom delar af moderståndet. Men
huru skall man kunna skilja dem från de växtstånd, som
uppkommit ur frön och som betraktas såsom fullständiga? De slå
rot, bilda grenar, blomma samt frambringa frukter och frön
liksom dessa. Alla de exemplar af den berömda och som
exempel i detta hänseende ofta anförda tårpilen, hvilka nu
pryda de europeiska parkerna och kyrkogårdarna, härstamma
ursprungligen från Orienten och från afläggare, som i medlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
