Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Membranens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållande är ingalunda beroende af den relativa mängden af
i fråga varande ämnen i lösningen, ty om äfven t. ex. salpeter
förefinnes i ringa mängd, så upptages det likväl i större
myckenhet än koksaltet af sådana växter, som föredraga
förstnämnda ämne. Vattenväxter, som lefva i samma vatten och
därur hemta sin föda, upptaga de i vattnet lösta ämnena i olika
myckenhet. Så kan askan i den ena arten innnehålla endast 1/2
proc. kali, den af en annan ända till 31 proc, eller askan af
en art blott 11 proc. kalk mot 55 proc. i askan af en annan
o. s. v. Betydelsen häraf inses lätt, då man besinnar, att
växtarter, som lefva i samma jordmån, hafva behof af olika
ämnen i olika myckenhet. Man har till och med velat antaga, att
växten skulle ega förmåga att med uteslutande af andra ämnen
upptaga endast sådana, som äro för den samma fördelaktiga,
hvilket antagande emellertid vederlägges af det kända faktum,
att en växt kan upptaga i ganska stor myckenhet äfven sådana
ämnen, som äro skadliga, t. ex. kopparvitriol. I främsta
rummet torde väl rotens förmåga att i olika myckenhet upptaga
de särskilda födoämnena kunna förklaras af rent fysikaliska
förhållanden, i synnerhet af själfva det upptagna ämnets och
det i de uppsugande rothåren befintliga innehållets beskaffenhet.
Men äfven de fysikaliska, likasom de kemiska egenskaperna
hos membranerna i rothårens celler äro utan tvifvel i detta
afseende af stor betydelse.
Cellmembranernas beskaffenhet utöfvar äfven ett väsentligt
inflytande på safternas spridning i växtens inre. Ty då hela
växtmassan utgöres af celler, som merendels hafva fullkomligt
slutna membraner, kan spridningen af de vätskor och gaser,
af hvilka växten hemtar sin näring eller som beredas i växten,
endast ega rum på det sätt, att membranerna genomträngas af
dylika ämnen, hvilka sålunda öfvergå från den ena cellan in i
den andra. Om därvid alla cellmembranerna vore i lika hög
grad genomträngliga för de i växtens inre cirkulerande vätskorna,
så borde innehållet i alla de celler, af hvilka växten är
sammansatt, vara lika. Men erfarenheten lärer oss, att innehållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
