- Project Runeberg -  Betraktelser öfver växtens bygnad och lif. /
43

(1875) [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Areschoug
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klorofyllet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven, då man låter frön gro på ställen, oåtkomliga för ljuset.
I mörka källare har man om vårarna tillfälle att iakttaga
denna sjukdom hos groende potatis. De förändringar, som
klorofyllet undergår hos dylika, i följd af brist på ljus sjuka
eller s. k. etiolerade plantor, äro de samma, som hos de
klorotiska. Utsatta för ljuset blifva sådana växter åter gröna och
tillfriskna, så vida de ej alt för länge lefvat i mörkret. Äfven
ljusets inverkan är i detta fall lokalt. Om en del af ett
etioleradt blad betäckes med ett tunt blyband, så att ljuset ej
kan intränga till densamma, men bladets öfriga del utsättes
för ljus, så grönfärgas den upplysta, men ej den beskuggade
delen. Ljuset ensamt är emellertid ej tillräckligt för växtens
återställande i dess normala tillstånd, utan måste verka i
förening med värme, liksom det äfven erfordras en viss
temperatur för att i de unga växtdelarna föranleda klorofyllbildning.
Under vårarna inträffande nattfroster förhindra därför också de
unga skottens grönskande på mera ömtåliga träd. Man har
ifrågasatt, huru vida ljuset i och för sig vore nödvändigt för
klorofyllets normala utbildning eller endast så till vida vore
af vigt, som det på samma gång är en källa till värme. Det
har emellertid genom försök blifvit ådagalagdt, att etiolerade
plantor ej blifva gröna, så vida de förblifva i mörker, äfven
om temperaturen skulle vara än så hög, liksom å andra sidan
etiolerade, för full belysning utsatta växter ej bilda klorofyll,
om ej temperaturen stiger till en bestämd, för olika växtarter
olika grad. I samma mån temperaturen stiger, ökas äfven den
hastighet, hvarmed klorofyllet under ljusets inverkan återtager
sin normala beskaffenhet. Så visade sig intet spår till klorofyll
i unga, etiolerade plantor af mais vid en temperatur af 25°—34°
C. efter 7 timmars förlopp, när plantorna stodo i mörkt rum,
men med samma temperatur och vid svag belysning bildades
klorofyll efter l1/2 timma, och efter 7 timmar voro bladen
lifligt gröna. Under inverkan af en temperatur af endast 16°
—17° och vid samma svaga belysning visade sig de första
spåren af klorofyll först efter 5 timmar, men vid 13°—14° var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtbyg/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free