Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolsyre-absorptionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under en tidrymd af 24 timmar afdunstade vattnet kan 2—3
gånger öfverträffa hela växtens vigt. Till och med hos växter
med så oansenliga bladytor som gräsens, uppgår den på ett dygn
afdunstade vattenmängden till växtens fulla vigt. Myckenheten
af den genom växtens gröna delar, i synnerhet bladen,
absorberade kolsyran är äfven högst betydlig och ökas i samma mån
som bladen hafva en större yta. Så har man t. ex. beräknat,
att vegetationen på ett fält af ett tunlands rymd under en tid
af 200 dagar upptager 37,037 skålp, kolsyra, i fall de kolsyran
absorberande växtdelarnas yta är dubbelt större än markens.
Enligt andra beräkningar skall en acre bokskog årligen
konsumera 8,400 skålp, kolsyra, så att om hela jordytan vore
betäkt med sådan skog och atmosferen icke på annat håll
finge förlusten ersatt, skulle inom 8 år atmosferen vara
beröfvad sin kolsyra.
Då en så ansenlig mängd vattengas afdunstar från växternas
yta och en så betydlig kvantitet, kolsyra absorberas af den
samma, förefaller det otroligt att båda dessa processer skulle
kunna försiggå genom klyföppningarna. Ännu orimligare
förefaller denna åsigt, då man tager i betraktande, hvilken liten
del af bladytan klyföppningarna i själfva verket intaga och
hvilken ofantlig mängd atmosferisk luft, som måste upptagas,
för att växten må af den samma kunna erhålla den nödiga
kvantiteten kolsyra. Den del af bladytan, som klyföppningarna
på bladets undre sida, där de äro talrikast, upptaga, växlar enligt
gjorda beräkningar mellan 59 och 3,356 tiotusendelar af bladets
hela yta, och kolsyran förefinnes i den atmosferiska luften i ett så
utspädt tillstånd, att på 100 volumdelar luft finnas 20,61 delar
syre, 77,95 kväfve, men endast 0,04 kolsyra. Man kan
således lätt beräkna huru stor mängd atmosferisk luft behöfver
inkomma i växtens inre, för att kunna förse växten med dess
behof af kolsyra, så vida denna skulle inledas genom
klyföppningarna. Därjämte måste i sådant fall den atmosferiska
luftens kväfve och syre åter aflägsnas, och detta antagligen på
samma väg. Dessutom föreligger en undersökning af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
