Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsberedningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åstadkommer den största effekten vid i fråga varande förändringar.
Vid undersökning af det färgade ljusets inverkan i detta
afseende möter oss ett ganska märkligt förhållande. Under
det de kemiska strålarna (blå, violetta och ultravioletta) äro
nästan overksamma, så kunna de gröna växterna med
tillhjälp af rödt, orangefärgadt, gult eller grönt ljus sönderdela
kolsyra och bilda kolhydrat, om ej med samma energi som i
det odelade hvita ljuset, så åtminstone i tillräcklig mängd för
deras fulla utveckling. Om det hvita ljusets verkan på
kolsyrans sönderdelning antages vara = 100, så är det röda och
orangefärgade ljusets verkan = 32,1, det gula = 46,1, det
gröna = 15,0, men det blå och violetta endast = 7,6.
Beredningen af kväfvefria kolföreningar jämte
ägghvitämnen utgör det närmaste målet för de gröna växternas
vegetation, och det är märkvärdigt att se, i hvilken hög grad dessa
processer, i synnerhet sönderdelningen af kolsyran, tager
växternas hela verksamhet i anspråk. Att nämnda process därvid
intager ett så framstående rum, är helt naturligt, då de
kväfvefria kolföreningarna utgöra en så öfvervägande beståndsdel i
växtens massa, att kolet ensamt bildar omkring 45 proc. af
den samma, kväfvet däremot högst 4—5 proc. De gröna
växterna kunna därför äfven betraktas såsom ett slagt apparater,
om jag så får uttrycka mig, för kolsyrans sönderdelning. Också
äro hos de gröna växterna de delar, genom hvilka
assimilationen verkställes, till storleken vida öfvervägande de organ,
som utföra fortplantningen eller det andra slaget af de växten
tillkommande lifsfunktionerna. Och hvilken jämförelsevis kort
period af hela vegetationstiden upptager ej den senare
lifsprocessen? Hos t. ex. större delen af våra träd framkomma
blommorna i början af vegetationsperioden, redan innan de
assimilerande organen framkommit, och fröbildningen afslutas
på en mycket kort tid, hvarefter assimilationen oafbrutet
fortgår hela den öfriga delen af sommaren. Att fruktifikationen
föregår näringsprocessen är emellertid ett mera abnormt
förhållande, som torde stå i samband med den i de kallare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
