- Project Runeberg -  Betraktelser öfver växtens bygnad och lif. /
68

(1875) [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Areschoug
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saftledningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

4—5 månader 50,000 kub.-tum. Invånarna använda nämligen
den utflytande saften till beredning af en spirituös dryck. En
vinranka, hvars stam höll i genomsnitt endast en half tum,
lemnade på sju dagar under våren öfver sju skålp, saft, när
den afskars vid en höjd af 5 fot öfver marken.

Såsom varande särskildt anmärkningsvärd kunna vi ej
underlåta att här fästa uppmärksamheten på en af de många
märkvärdiga och ännu oförklarade företeelser, som möta oss
vid saftledningen. Några af de med vattnet inkommande
mineraliska födoämnena upptagas under vissa perioder i växtens lif
till större myckenhet än under andra. Föreningar af svafvel,
klor, järn, och kalium upphemtas nämligen i början af
vegetationsperioden, men mot fröbildnmgsstadiet komma föreningar
af fosforsyra och magnesia att blifva öfvervägande i det af
rötterna uppsugna vattnet. Kaliföreningarna upptagas
däremot tämligen likformigt under alla växtens utvecklingsstadier.
Den stora rikedomen på fosforsyra och magnesia i fröna står
utan tvifvel i närmaste samband med dessa ämnens rikligare
upptagande under fröbildningsperioden.



Den i trädens stammar under våren uppstigande saften
innehåller, utom de ur jorden upptagna ämnena, åtskilliga
organiska substanser, såsom socker, äpplesyra och ägghvitämnen,
hvilka under vintern varit afsatta i veden och nu ledas upp
med den råa saften till knopparna för att utgöra materialet vid
den nybildning, som under ofvan nämnda årstid eger rum.
Därför kan man af sådan saft bereda jästa drycker och borrar
för dess vinnande hål in i veden, ur hvilka saften utflyter.
Mest bekant i detta afseende är saften af björk eller den s. k.
björklaken; lönnens saft innehåller merendels dubbelt mer
socker än björkens. Vanligen är förrådet af ifråga varande
organiska ämnen af växten själf förbrukadt fram i Juni månad. Dessa
ämnen bilda s. k. reservnäring, som under föregående år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtbyg/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free