Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saftledningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildats i bladen och de unga kvistarna och derifrån förts ned i
de äldre stammarnas vedlager, där den under vintern varit
afsatt, för att, då vegetationen på våren vaknar till nytt lif,
stiga upp med den råa saften till knopparna och bilda nya
grenar, blad och blommor.
Den i bladen och bladskaften, liksom i de yngsta gröna
kvistarna beredda näringen öfverföres nämligen till alla de
delar af växten, i hvilka en nybildning eger rum eller först
till följande år skall försiggå. Den näring, som är af sedd att
utgöra reservnäring, afsättes dels i fröna, dels i öfvervintrande
stammar och rötter, nämligen i deras vedlager. I träden
försiggår således en ledning af beredda safter nedåt genom
stammarna, hvilken verkställes genom bastet. Bast är en mycket
sammansatt cellväfnad (bild 21), som i trädens stammar närmast
omsluter veden, men sammanhänger med barken. När man därför
rundt omkring en stam afskalar barken ända in till veden, så att
en ringformig inskärning uppkommer, afbrytes icke den
uppstigande, men väl den nedstigande saftledningen. Af den
anledningen kan ej stammen nedanför inskärningen tillväxa i
tjocklek, ty den kommer att sakna de för cellbildningen
erforderliga ämnena. Men stammen ofvanför inskärningen
tillväxer dess mera, så att en ringformig ansvällning af ved
bildas omedelbart ofvanför den samma, beroende därpå, att en
ansenligare mängd beredda ämnen komma att hopas på detta
ställe.
Det är tydligt, att vid den nedstigande saftledningen helt
andra och mycket mera komplicerade krafter måste samverka
än vid den råa saftens uppstigande. Merendels fortledas
ägghvitämnena i andra celler än kolhydraten, nämligen de i
bastet befintliga silrören. Dessa celler äro långa, vida och
utomordentligt tunnväggiga (bild 21, b). De ligga radade öfver
hvarandra, och deras mellanväggar äro genomborrade af fina
hål, liksom en sil. Intill dessa celler ligga andra, som äro
mycket tjockväggiga, bastceller (bild 21, a), hvilka i följd
af sina membraners hårdhet och tjocklek måste utöfva ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
