Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtens föda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till en början antog man utan vidare som en gifven sak,
att växterna lefde af organiska ämnen, och räknade i enlighet
därmed humus-beståndsdelarna såsom den egentliga källan för
deras näring. Humus, som jämte de öfversta lösa jordlagren
bilda den s. k. matjorden, består af multnande lemningar af
organiska kroppar. Direkta försök hafva emellertid visat
ohållbarheten af denna teori. Väl kan humus vara en källa till
växtföda så till vida, att af den samma slutligen bildas kolsyra
och ammoniak, men så länge den ännu icke sönderdelats i
nämnda produkter, kan den ej häller tjena de gröna växterna,
om hvilka det här är fråga, till näring, väl förståendes när
man lemnar utom räkningen den ringa mängd mineralämnen,
som förefinnas i humus och äfven hafva sitt ursprung från de
organiska kropparna. Man kan visserligen föreställa sig, att
om t. ex. socker eller något annat kolhydrat och en
ägghvitförening tillsattes till den föda, som växterna upptaga, de
samma skulle genom dem erhålla ett lämpligt material för
beredningen af cellulosa och urslem, men detta är så långt i från
att vara förhållandet, att växterna ej ens förmå upptaga och
tillgodogöra sig sådana ämnen. De måste först sönderdelas
och bilda kolsyra eller ammoniak, om växterna skola kunna
använda dem. Ehuru kolsyran liksom ammoniaken uppkomma
såsom sönderdelsningprodukter af organiska substanser, så äro
de utan alt tvifvel liksom svafvelsyran, fosforsyran o. s. v.
att räkna såsom oorganiska föreningar. Och vi veta nu med
visshet, att vatten, kolsyra och ammoniak äro växternas
omedelbara födoämnen och det material, hvaraf deras organiska
substans med tillhjälp af de förut anförda mineralämnena
beredes.
När man därför i afsigt att bibehålla eller öka jordens
alstringsförmåga använder animalisk gödning i form af
ladugårdsspillning, så tillföres i själfva verket vegetationen endast
en ringa mängd verklig växtföda. Väl innehållas i en sådan
gödning alla de mineralämnen, som ingå i växternas föda, men
i jämförelse med den organiska substansen utgöra dessa ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
