Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sluten intill och sammanväxt med den andra. En sådan
organisation möjliggöres i sin mån genom cellulosa-membranen,
hvars kemiska förändringar ganska mycket bidraga till att
framkalla olikheten mellan de särskilda cellväfnaderna.
I följd af växtkroppens ofullkomliga individualisering
komma inga inre, i växtens egen natur grundade förhållanden att
sätta någon gräns för växtens lifstid. Dess yttre delar äro
nämligen aldrig på en gång anlagda. Nya delar framkomma
för hvarje år, så länge växten lefver. Därför kunna äfven
växterna i jämförelse med djuren hinna en ofantligt, hög ålder och
på samma gång uppnå en utomordentlig storlek.
Det är också i denna växternas nästan oafbrutet fortgående,
nybildande verksamhet, som den i förhållande till de öfriga
lifsfenomenen så ofantligt öfvervägande ämnesberedningen finner
sitt materiela uttryck. Ty en sådan nybildning förutsätter ett
rikligt material, af hvilket nya celler kunna danas. Detta
material utgöres af ägghvitämnen och cellulosa, af hvilka de
förra bilda cellens grundmassa eller urslemmet, det senare
membranen. För att åstadkomma denna ofantliga produktion
af för nybildningen erforderlig organisk substans måste växterna
utan afbrott upphemta föda ur sin omgifning. På samma gång
komma de näringsberedande delarna af växten att i förhållande
till fortplantningsorganen utgöra en så betydlig del af hela
växtkroppen. Men då förbrukningen af de cellulosa-bildande
ämnena är den ojämförligt största, enär sådana ämnen tagas i
anspråk ej blott för bildandet af cellmembraner utan äfven för
ägghvitämnena så utgör äfven beredningen af nämnda ämnen
föremålet för växternas lifligaste verksamhet.
Det är vissa oorganiska föreningar, nämligen kolsyra,
vatten, ammoniak eller salpetersyreföreningar jämte något
svafvelsyradt salt som af växterna sönderdelas och förvandlas till
organisk substans. Af kolsyra och vatten uppkomma de
cellulosa-bildande ämnena, hvarvid en ansenlig mängd af det i
nämnda föreningar befintliga syret blifver fritt och öfvergår i
atmosferen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
