- Project Runeberg -  Växternas skyddsmedel emot yttervärlden /
7

(1890) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Växtens inre byggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstgjorda stängeln skulle räta ut sig om man i dess celler
— oxblåsorna — inprässade en tillräcklig vattenmängd.

Det kan dock tyckas som vore denna jämförelse
mellan lefvande celler och liflösa oxblåsor tämligen
haltande, ty i de senare måste man utifrån inprässa vatten,
då däremot växtcellerna af egen kraft fylla sig med vatten.
Men äfven till denna onekligen ganska egendomliga
förmåga hos växtcellerna kan man lätt finna ett motstycke
i den liflösa naturen, om man blott ger akt på de krafter
som där uppenbara sig. Häller man t. ex. vatten i ett
kärl och ofvanpå vattnet rödfärgad sprit, blir spriten,
efter som den är lättare än vattnet, i förstone liggande
ofvanpå detta, men snart börja de båda vätskorna att
blanda sig och efter någon tid har detta skett så
grundligt, att kärlets innehåll helt och hållet rödfärgats af
spriten, oaktat denna är lättare än vattnet. På samma
sätt förhålla sig alla vätskor, som kunna blanda sig med
hvarandra, och denna företeelse, som man kallar diffusion,
försiggår naturligtvis äfven om vätskorna äro skilda af
en mellanvägg, som de kunna passera. Men härvid
inträffar det ej sällan, att väggen lättare släpper igenom
den ena vätskan än den andra, och detta blir då
anledning till den egendomliga företeelse, som fått namnet
endosmos. Häller man t. ex. en vattenlösning af
kopparvitriol ned i ett i ena ändan med en oxblåsa ombundet
glasrör och nedsänker man detta med den ombundna
ändan nedåt i ett fylt vattenglas, så att de båda
vätskeytorna stå i jämnhöjd, blir man efter en
stund varse att den blå kopparlösningen
stigit ett godt stycke upp i röret, under
det att samtidigt vattnet i kärlet
blåfärgats en smula. Vattnet och
kopparlösningen sträfva att blanda sig med
hvarandra, men vattnet kan lättare än
kopparlösningen passera genom oxblåsan, hvilket
har till följd att en större mängd vatten
går in i röret under det att samtidigt en
mindre mängd kopparlösning går ut i glaset.
Fig. 1.
Fig. 1.

Fig. 1 åsyftar att ge en föreställning om
förloppet. I kärlet V finnes vatten, och A
är ett rör, som i nedre ändan är tillslutet
med ett stycke af en oxblåsa och fylt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtskydd/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free