Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Skydd mot köld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattnets utträde ur cellen, men detta är visst icke alltid
fallet.
Det framgår redan af det sagda i huru olika grad
olika växter förmå uthärda köld. Ett besök i trädgården
efter en frostnatt är tillräckligt för att ådagalägga detta:
en köld, som ej gått ned lägre än till — 2 till 3° C, har dock
varit stark nog att förstöra dahlior och gurkväxter, under
det att däremot tusenskönor, narf m. fl. stå fullkomligt
friska. Till och med samma växt kan allt efter som den
odlas vid högre eller lägre värmegrader göras olika
mottaglig för köld. Så har man funnit att groddplantor, som
uppdragits vid 18—20° C, mycket lättare dukade under
för köld än andra stånd af samma art, som fått gro vid
8° C, och några stånd af korsörten (Senecio vulgaris)
och hvitgröet (Poa annua), som under december månad
fördragit en köld af — 9° C, dogo, sedan de fjorton
dagar varit i varmt rum, redan vid — 7° C. Hvad som
härvidlag vållat skillnaden är svårt att säga, ty om några
särskilda skyddsinrättningar mot köld, som utbildats i
ena, men indragits i andra fallet, kan det ej gärna vara
tal. Lika litet kan man hos många fjällväxter upptäcka
några särskilda anordningar, som vore att uppfatta som
skyddsmedel mot köld, ty just detta att ranunklar och
gentianor uppe på fjällen genom köldens invärkan stelna,
så att de bli spröda som is, visar bäst att dessa växter
ej äga särskilda anordningar för att hålla kölden borta.
En del växter från de varma delarna af Sydamerika, som
i sitt hemland säkerligen skulle ha föga gagn af
skyddsinrättningar mot köld, kunna dock i vårt land fördraga en
temperatur af — 7° C, och på så lågt stående organismer,
som de s. k. bakterierna, har ej en köld af — 113° C.
något menligt inflytande. Man måste i sådana fall
tänka sig att motståndskraften mot köld har sin grund
i själfva urslemmet, hvars byggnad hos växterna ifråga
ej förstöres genom de af kölden förorsakade fysiska och
kemiska invärkningarna.
En annan omständighet, som ej får lämnas ur sikte,
då det gäller växternas skydd mot köld, är att i trakter
med kallt klimat själfva snön för växterna bildar det
kanske säkraste värnet mot förfrysning. Snömassorna,
hvilka som ett tjockt täcke breda ut sig öfver jordytan,
hindra denna från att utstråla sitt värme i luften, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
