- Project Runeberg -  Växternas skyddsmedel emot yttervärlden /
53

(1890) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Skydd mot regn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett varmt rum, då blommorna öppna sig redan efter ett
par minuters förlopp. Genom omväxlande uppvärmning
och afkylning har man till och med kunnat förmå en
tulpanblomma att öppna och sluta sig åtta gånger på
samma dag. Det är tydligt, att den sänkning i
temperatur, som uppstår då solen undanskymmes af regndigra
skyar, måste lika väl som luftens afkylning om aftnarna
föranleda blombladen att sluta ihop sig. De ömtåliga
delarna i blommans inre erhålla härigenom ett
förträffligt skydd mot köld, men för dem af hithörande växter,
som äga upprätta blommor, ligger kanske det största
gagnet däri att regn och dagg hindras från att intränga
i blomman. — Hos en del andra växter är det ej själfva
blombladen utan blomskaften som utföra rörelserna. Den
vanliga harsyran (Oxalis Acetosella), myssikan (Asperula
odorata), ängskrassen (Cardamine), geraniumarter m. fl.
äga under vackra solskensdagar fullt upprätta blommor,
men böja i regnväder sina blomskaft, så att blommans
öppna del är nedåtvänd.

Och orsaken till dessa rörelser? Den är otvifvelaktigt
att söka dels i förändrade turgorförhållanden i
väfnaderna, liksom hos sensitivan, dels däri att en sida af
ett organ tillväxer starkare än den motsatta. I fall t. ex.
ett utslaget blomblad växer raskare på utsidan än på
insidan måste naturligtvis bladet böja sig inåt, och är detta
fallet äfven med de öfriga blombladen sluter blomman
sig. Det förtjänar anmärkas, att blombladen i allmänhet
ej kunna utföra sina rörelser för så vidt de ej äro i stånd
att växa, och i flera fall har man iakttagit, att ett blad
vid blomningens slut är dubbelt så långt som vid dess
början. Ej sällan händer det att t. ex. en
geraniumblomma, redan innan den första regndroppen fallit, intar
den lutande ställningen, men i så fall måste detta bero
därpå, att någon af de vindstötar, som vanligen föregå
en annalkande skur, värkat som retningsmedel. Dock
må det gärna erkännas, att vår kunskap på detta område
tills vidare är tämligen ofullständig och ännu många gåtor
vänta på sin lösning.

En egendomlig motsats till de växter, med hvilka
vi nu uppehållit oss, bilda en mängd australiska Akasior
och Proteaceer. De blomma under en tid, då aldrig en
regndroppe faller, och hvarje inrättning, afsedd att skydda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtskydd/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free