- Project Runeberg -  Växternas skyddsmedel emot yttervärlden /
64

(1890) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Skydd mot växtätande djur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gren honungsafsöndrande organ, som ditlocka myror i
stor mängd, och det tyckes ganska sannolikt, att
myrorna till gengäld skydda aspens löfverk mot insekter
och andra skadedjur. En svensk naturforskare, som först
fäst uppmärksamheten på detta förhållande, berättar, att
då myrorna i en del af en aspallé blifvit oroade genom
uppgräfning af jorden, förstördes bladen i denna del af
allén redan tidigt af insekter, då däremot träden i den
andra delen af allén, där myrorna fortfarande voro kvar,
förblefvo nästan oskadade.

Växter med sådana utanför blomman befintliga
honungsafsöndrande organ äro tämligen sällsynta i Europa, men
desto allmännare är deras förekomst i de varma delarna
af Sydamerika. Man har länge varit i tveksamhet om
hvad betydelsen af dessa organ är, men det synes nu
mera vara högst sannolikt att de hufvudsakligen tjäna
till att göra växten eftersökt af myror, som tillgodogöra
sig honungen och till gengäld skydda växten mot andra
djurs angrepp och särskilt mot åtskilliga andra
myrarter som höra till den sydamerikanska växtlighetens
svåraste fiender. I Brasiliens urskogar öfverraskas ofta
den resande af att möta en vandrande ström af gröna
eller färgade bladstycken, och vid närmare efterseende
befinnes denna ström bestå af myror, som alla röra sig
i samma riktning och hvar för sig föra med sig ett stycke
af ett blad. I motsatt riktning ila andra myror af samma
slag, och följer man dessa kommer man slutligen till ett
träd eller en buske, som är besatt med tusentals myror,
alla sysselsatta med att ur bladen utskära stora stycken
för att, sedan detta skett, sälla sig till den hemåtvändande
skaran. Ett träd, som varit utsatt för ett besök af dessa
myror, de s. k. bladskärarna, företer en högst bedröflig
anblick, ty hela trädet är aflöfvat, och af bladen finnas
endast de gröfre närverna kvar.

Naturligtvis angripas ej alla arter af dessa djur, ty
en stor del äga i en tjock kutikula, rikedom på eteriska
oljor o. s. v. ett godt skydd och lämnas därför orörda af
bladskärarna. Men af ett egendomligt brasilianskt träd,
som infödingarna kalla Imbauba och vetenskapsmannen
Cecropia adenopus finner man jämte en mängd fullt oskadda
exemplar äfven sådana, som fullkomligt förstörts af
bladskärarna. Detta förefaller egendomligt, ty det tyckes svårt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtskydd/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free