- Project Runeberg -  Växternas skyddsmedel emot yttervärlden /
70

(1890) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Skyddsmedlens uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därmed att kampen mellan besläktade former alltid är den
hetaste
. Ty sådana arter fylla i det närmaste samma plats
i naturens hushållning, de fordra samma slags föda, äro
utsatta för samma faror o. s. v., och om därför den
ena formen har äfven en helt obetydlig fördel
framför den andra, får den starkare lätt öfverhand och utrotar
den svagare.

Det är hufvudsakligen dessa trenne fullt bevisade
sakförhållanden (variation, ärftlighet och kamp för tillvaron),
som bilda grundvalen för utvecklingsläran. Det behöfs i
sanning hvarken rik fantasi eller öfverdrifven tankeskärpa
för att inse, att då dessa faktorer äro värksamma, måste
under tidernas lopp de organiska varelserna drifvas fram
mot en allt högre och högre fullkomlighet. I fria
naturen bli förhållandena emellertid ofta högst invecklade, så
att t. ex. en egenskap, som på en punkt af jorden kan
vara till stort gagn för en art. på en annan punkt kan
vara rent af skadlig. Af vissa fågelarter kan man i våra
skogar stundom få se ett enstaka exemplar med alldeles
hvit fjäderdräkt; en sådan individ skulle i fjälltrakter, där
marken under en stor del af året är hvit, betydligt
lättare undgå sina fienders uppmärksamhet än sina grå eller
brunfärgade kamrater och sålunda i kampen för tillvaron
vara bättre lottad än dessa, men i sydligare skogstrakter
är förhållandet tydligen omvändt. På en afskild ö, där
växtätande djur äro sällsynta, är utbildningen af taggar
och öfver hufvud taget skyddsmedel emot djur en onödig
lyx, och de former, hos hvilka en antydan till sådana
bildningar möjligen uppträder, äga här ej någon fördel
framför de andra och bli därför ej förhärskande. På ön
Sankt Helena, där växtligheten under lång tid frodats
ostörd af betande fyrfotadjur, var densamma vid
européernas ankomst nästan alldeles värnlös mot djurens
angrepp och förstördes därför snart af de importerade
getterna, under det att införda europeiska växter, som under
årtusenden härdats i kampen mot djurvärlden,
bemäktigade sig terrängen.

Från denna synpunkt blir närvaron af taggar, rafider,
garfsyror och dylikt lätt att förstå, ty det är klart, att
just de individer, som ägt den största garfsyrehalten, de
starkaste taggarna o. s. v., fått stå jämförelsevis orörda,
de ha fortplantat sig och lämnat sina fördelaktiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtskydd/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free