- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
19

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brott. Ett sådant ögonblick framställer vår teckning — den
förfärligaste fara under yttersta lugn och stillhet på hafvet.

En storm i arktiska oceanen är väl det förfärligaste, hvarför en

sjöfarande kan råka ut.
En storm mellan
korall-ref är redan
utomordentligt farlig, men merendels
ser man åtminstone de
ställen, livilka man bar
att undvika, de ställen
som bringa faror och död
framför sig, vattnet
bryter sig mot och störtar
sig skummande öfver dem.
Rastas skeppet upp på
dem måste det brista,
men det är åtminstone
en möjlighet förhanden att
undgå dessade flitiga
koralldjurens verk. Så
länge skeppet lyder rodret, kan man ännu hålla undan och tänka på
räddning.

Helt annorlunda är det med stormarne i Ishafvet; der äro få
klippor, få i hafvets botten fastväxta klippor. Så långt som hafven äro
befarna, känner också sjöfaranden till dessa klippor; hans föregångare
hafva noga mätt deras läge, och de äro på kartorna med omsorg
utmärkta. Man kan också med temlig visshet undvika dem, men
dere-inot gifves det så många fler rörliga klippor, som äro mycket farligare
än de fasta, emedan ingen menniska vet frän livad håll de komma och
när man skall möta dem. Stormen samlar millioner isblock omkring
skeppet, de dansa rundt omkring detsamma likt snöflockar, jagade af
blåsten, ty de äro för det ursinniga upprörda hafvet ett ännu större
lekverk, än de lätta stoftkornen för vinden.

Aro dessa isblock blott af ett medelmåttigt hus’ storlek, så
be-höfver farhågan för dem, om iifven stor, dock icke öfvergå i ångest och
fruktan; men de äro små öar, de hafva 2, 3 gånger hela skeppets
utsträckning. Stormen vräker dessa isöar med kraft mot hvarandra, så
att de söndersprängas i tusen stycken. De våldsamt upprörda vågorna
föra dem tornhögt uppåt och störta dem från vattenbergens topp ner i
vattendalens afgrund, de rulla öfver hvarandra, det ena blocket trycker
det andra under vattnets yta, vid uppdykandet tager det större det min-

Skepp vid lugnt väder i fara till följd af töcken.
Efter en teckning af Kanc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free