Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när han sjunkit så djupt att det svallande liafvet albryter honom, så
skall han, ändtligen kommen i ro, tilläfventyrs endast resa sig 40 fot
ur hafvet. Men det gifves tillfällen, då rummet mellan de på alla sidor
uppstående i klipporna helt och hållet fylles af ismassan, och då skall
sjöfararen, som kommit i deras närhet, berätta oss, att han sett isberg
af 1000 fot och ändå mera i höjd. Detta eger äfveu sin riktighet, likväl
med det undantag, att de icke äro flytande, utan på fast grund hvilande
isberg, hvilka, om de lösryckas och fritt simma omkring i hafvet, icke
skulle resa sig 200 fot öfver dess yta.
Underbara äro emellanåt sådana isblocks former, då de småningom
afnött, stött emot och förminskat hvarandra. Scoresby anmärker, att
om-vexlingen härvid är så stor, att man icke kan bortlägga ritstiftet, utan
beständigt tvingas att utkasta skizzer af de underbara företeelser, som
visa sig för ens blickar. Om torn och obelisker hafva vi redan talat.
Den oftast förekommande formen lärer vara ett stort rundt bord med
fot, men Scoresby beskrifver äfven en jättestaty, som är förvillande lik
Thesei staty af hvit marmor, sådan den befinner sig i Londons museum.
Afveli Kane har beskrifvit och afteckuat dylika fenomener, som den
här bifogade figuren återger;
vi skulle kunna likna den
vid en svamp, sådan som
Titanerna måhända använde
vid sina måltider; andra se
ut som stora runda bord,
sjöfåglar, fästningsverk etc.;
förunderligt nog, då man
betänker att blott
tillfälligheten åstadkommit dessa isbild-
Underbar isbildning i Grönländska hafvet.
Efter en teckning af Kanc.
n ingar.
Ingen menniska kan
föreställa si" köldens förvånande
verkan sådan, som polarresande erfarit densamma. Annu i Maj, då
solen redan en månad varit verksam, fryser vattnet pä hvalfiskfångarnes
däck. En skål med vatten, utställd i fria luften, bildar inom mindre
än en timme en kompakt isklump, som oskadad tagen ur skålen,
erbjuder en vacker brännspegel, hvarmed folket på Scoresby’s fartyg för
märkvärdighetens skull tände piporna vid solens strålar. Ett solglas af
is, det var för dem något nytt. Ett solglas af vatten kunna vi i hvarje
ögonblick åstadkomma, om vi sammansätta tvenne lika stora urglas
mot hvarandra och fvlla mellanrummet med vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
