Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men då kölden i Maj iir så sträng, och i September ännu
strängare, hvad skall den då icke vara i December och Januari!
Brännvinsflaskan fryser fast vid munnen på dem som vilja dricka ur densamma.
Brännvin är derföre icke en sådan dryck, som man för med sig dit, utan
man tager den starkaste sprit och utspäder den, kort förrän man
dricker, med hälften vatten, så att den bildar ett brännvin af omkring 50
procents sprithalt, som åtminstone icke genast fryser: men vanligtvis
dricker man den, visserligen något svagare, men derföre varma groggen
och dricker den icke utom skeppet, likasom man i allmänhet måste vara
mycket forsigtig i förtärandet af brännvin, så länge man befinner sig i
det fria, ty på inträdd värme följer städse en högst farlig afmattning och
förslappning, som, om man ger vika för densamma, alltid medför döden.
Temperaturen sjunker under vintern allt lägre och lägre, icke
såsom man är van hos oss, till 4 och 6 eller högst 15 grader under
nollpunkten, med sådana småsaker åtnöjes man icke der, 20 grader är den
dagliga milda temperaturen ; vid 25 graders köld förmår man ännu skydda
sig mot dess inflytande. Men vid 39 grader under noll fryser
qvicksilf-ret. då kunna polartrakternas innevånare icke använda de vanliga
värme-hjelpmedlen, och de börja känna sig försatta i ett mindre behagligt tillstånd.
Då liknar andedrägten röken ur en afskjuten pistol; då uppstiga ur
kaminrören moln af purpurröd ånga, som snart, öfvergående i svart,
faller ned; då uttränger vid öppnandet af en dörr en bred ström af hvit
rök och i den öppna kajutan bildar sig snö; alla födoämnen blifva
stenhårda och hvart och ett i sitt slag undergår en så egendomlig förändring,
att det kostar stor möda igenkänna dem, såvida icke fatens innehåll på
dem är med stora svarta bokstäfver angifvet. Torkad frukt skulle man
taga för gatstenar, chocolad, inpackadt i stora stycken, sönderspringer vid
yxans hugg liksom vore det svart flinta, surkål liknar grof talkskiffer,
man måste använda er. skarpeggad kofot, för att lösbryta så mycket, som
fordras till ett mål för ett halft dussin personer. Det bruna, fuktiga
råsockret har blifvit en kompakt grof sandstensmassa; för att åtkomma
detsamma sågar man tvärt igenom hela fatet och åtskiljer derefter från
en af hälfterna en skifva, parallel med första genomskärningen. Hafva de
omgifvande delarne af tunnstäfvcrna blifvit bortslagna med yxan, så är en
sådan skifva socker förvånande lik en stor grofkornig slipsten. Smör och
fläsk springa under yxans hugg sönder likt glas, med strålformiga sprickor.
Vill man komma åt köttet, som är segare än andra ämnen och icke
kan sönderhuggas med yxa. så gör man bäst i att nedtaga det i
kajutan och låta det ligga der så länge, tilldess att erforderlig del deraf
upp-tinat; men detta försiggår ganska långsamt, ty en tunna kött af två
fots diameter och tre fots höjd hade efter fulla 2.-ne dygn endast upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
