Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska hafvet belägna verldsdelarnes klimatiska förhållanden; ty
ehuru-väl den siberiska Tundran har en vidd, som i storlek öfvergår hela
Europas, så sträcker den sig likväl ingenstädes ens till polarkretsen, utan
denna upptages tvärtom helt och hållet af den nordiska skogsregionen.
Vid Lena, vid Obi växa träd ända till öfver 70:de graden.
Men äfven denna förskräckliga öken kan väckas till lif. Så snart
våren nalkas och solen har så mycken kraft, att hon bortsmälter snön
och upptinar morasen, infinna sig otaliga svärmar af vilda flyttfåglar,
som öfversvämma den låga hafsstranden, kärren, sjöarne, flodstränderna
ja till och med det fiskrika hafvet. En underbar drift, som icke låter
sig "förklaras, förer dem från de aflägsnaste sköna, varma trakter i
omätliga skaror till den kalla norden, hvarest de, hvar och en efter sitt slag,
finna rikedom på näringsämnen; här fånga de råttor, här bygga de bon,
lägga ägg, utkläcka sina ungar och uppehålla sig tillräckligt länge, för
att dessa skola hinna blifva flygfärdiga och kunna draga hemåt. Några
sångfåglar förirra sig till och med hit, man hör den m untra bofinkens
slag, äfven vaktlar och talltrastar förekomma understundom. Att äfven
roffåglar, falken, sparfhöken o. d. draga efter hägrarna, hönsfåglarne och
gässen, faller af sig sjelft.
Man frågar sig ofta, hvarifrån flyttfåglarnes instinkt härleder sig,
hvem som säger dem, att nu är det tid att draga bort. Man kan
med-gifva att i norden den annalkande vintern manar dem till uppbrott, men
hvad som förmår dem att lemna de lyckliga södra länderna och begifva
sig till den kalla norden, är ej så lätt att inse.
Vi tro, att icke köld, utan hunger drifver till utvandring, och att
denna jagar lika väl från söder till uorr, som från norr till söder. Så
snart nemligen djurlifvet upphör på nordens sumpiga stepper, så snart
de maskar och fiskar, som utgöra fåglarnas föda, eller de frön, som de
eftersöka, börja att tryta, draga de till varmare trakter, och den tid, som
vi kalla vinter, tillbringa de i Persien, Indien och Egypten.
Nåväl! Hvarföre stanna de icke qvar der, de kunna ju icke
någon-städes få det bättre?
Hvad vintern uträttar i norden, det uträttar sommaren i söder, han
dödar växtligheten; säden, gräsen, som utgöra den fröätande fågelns
föda, försvinna från jorden, sönderfalla till stoft och aska ; så snart solen
i Mars uppnår den norra vändkretsen, gömma sig äfven insekterna,
maskarna undan, och då blifva de djur, som lefva af dessa, likaledes
tvingade att söka sin näring längre i norr, der det icke är så hett,
likasom de förut gjorde tvärtom, då i norden födoämnena beröfvades dem
genom ett annat temperaturförhållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
