Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lät öppna några kistor och fann liken så fullkomligt bibehållna, i följd af
kölden, att dragen tydligen kunde urskiljas. Klädesplaggen, som betäckte
dem, ullstrumporna och mössorna, måhända flera århundraden gamla,
sågo ut, som om de först samma dag blifvit påsatta.
Numera är det blott Ryssarne, som från Archangel besöka
Spetsbergen i eländiga båtar, som knappt hafva något däck. De döda der
sjöhundar, sjölejon och hvalrossar, som ligga och sola sig på klipporna.
Understundom blifva de äfven på ett ganska hotande sätt angripna af
dessa djur. Ryssarne hafva icke förevigat dylika scener genom teckningar,
liksom Engelsmännen gjort; derföre hänvisa vi till sid. 62. Det är just
denna expedition med de båda fartygen »Dorothea» och »Trent» under
befäl af kapten Buchan, som Beechey beskrifver. Vi se hör de väldiga
och kraftfulla djuren strömma till i dussintal, för att angripa båten.
Visserligen är ett slag med yxan fram i hufvudet tillräckligt för att göra
slut på djurets lif; men då detsamma blir 20 å 25 fot långt, rör sig
utomordentligt ledigt i vattnet (på land kan man icke se något mera
klumpigt och ovigt), och har oerhördt starka, mer än fots långa huggtänder i
öfverkäken, så är ett sådant angrepp likväl icke någon småsak,
isynnerhet om djuret icke kommer ensamt, utan i dussintal. Om tvenne af dem
hänga sig öfver ena kanten af en större båt, äro de istånd att omhvälfva
densamma.
På land är faran icke så stor, och då penningar bland Ryssar äro en
sällsynt vara, så underkasta de sig för en ganska ringa inkomst den
besvärliga resan och vistelsen i dessa trakter. Jägarne lefva om
sommaren på land, två eller tre i hyddor af famns bredd och längd, som de
uppbygga på ett visst afstånd, en eller två mil från hvarandra. Der,
hvarest fartyget, som fört dem dit, ligger för ankar, bygga de ett
magasin, hvari provianten förvaras, så att jägarne på land icke skola råka i
nöd", i händelse fartyget förolyckas.
Alla dessa byggnader äro förfärdigade af bräder, som man skaffat
öfver från fastlandet; bränsle medtager man icke, ty Spetsbergen äro en
riktig nederlagsort för den mexikanska hafsvikens drifved. Alla de träd,
Mississippi och Orinoco vid sina årliga öfversvämningar rycka bort från
stränderna och med sig ut i golfen, förer den derstädes uppkommande
och dess namn bärande hafsströmmen tvärs öfver Atlantiska Oceanen
emellan England, Norge och Island upp till de islupna Spetsbergen, der de
i mängd kastas på hafsstranden samt, torkade och klufna, begagnas icke
blott som bränsle utan äfven såsom byggnadsmaterial.
Provianten består företrädesvis utaf råg- och hafremjöl, kornmjöl,
gryn af alla slag, isynnerhet bohvete, ärter, bönor och lins, utaf en mängd
rostadt bröd, mjölk i fast form, honing, linolja, surkål och en ansenlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
