Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strömmen erbjuda de 8 gånger större yta. än åt vinden, oeli den förra
har 900 gånger större kraft än den sednare, detta är skillnaden mellan
hafsvatten och luften. Om äfven matrosen förundrar sig deröfver, att
hans fartyg föres framåt af vinden, men att isberget deremot. som
erbjuder en oändligt större yta, försmår dess bistånd, så kan detta dock
icke förvåna oss, då vi nu hafva oss bekant den olika kraft, hvarmed
hafsvattnet och luften inverka pä kolossen.
Vid denna expedition fick man vara vittne till ett märkvärdigt
fenomen, nemligen den ytterst ringa hållbarhet, som sådana massor hafva,
då de öfverspolas af vatten, som icke nått köldtemperaturen (eljest skulle
det icke vara flytande, utan fast), och utsättas för den visserligen icke
milda, men dock dagg frambringande sommarluften.
Det gällde vid ett möte med ett sådant isblock icke blott att följa,
utan äfven att segla förbi detsamma; ty om det uppnådde inloppet till
Melville-bugten före fartygen, sa skulle dessa blifva afskurna och
hindrade i sin framfart. Isberget, som for med strömmen emot vinden,
maste upphinnas af fartygen, och det kunde icke ske medelst seglen, ty
vinden låg emot, man måste således springande draga skeppet framåt.
Andamalsenligast syntes nu att taga isberget sjelft till stödjepunkt och
tre matroser utsattes med varpankaret på detsamma.
Den ene matrosen högg ett hal i isen, den andre hade tåget i
händerna, för att fästa det vid ankarringen, den tred je upplyfte ankaret och
körde det med kraft ned i den upphuggna öppningen.
Då remnade berget med ett åskliktdån och ettstycke af ett
krigsskepps dubbla storlek sjönk i djupet.
Den ene matrosen blef lyckligtvis stående qvar på isblocket, som
bragtes ur jemnvigten, kom i ett annat läge och på ett hotande sätt
vaggade upp och ned på hafvet, Den andra hade lyckan att fä fatt
uti samt svinga sig upp på det nära invid isklippan befintliga fartygets
tackel, men den tredje försvann med sitt ankare i hafvets djup, i det
han, stående på det bortsprängda stycket, sjönk tillika med detta.
Ilan hade för sin räddning endast att tacka den omständigheten
att han hakade sig fast vid ismassan och sålunda äter uppkom med
henne. Kaptenen grep fatt i honom, då han kom fram vid skeppets
bogspröt, och bragte honom lyckligt ombord.
Det lyckades fartygen att hinna förbi isberget och fä en sådan vind
i seglen, som hjelpte dem hastigare framåt, än varpning och bogsering.
I denna trakt såg Kane först de väldiga gletscherna, som hafva
föga likhet med dem vi känna från Sclnveiz och Tyrolen. Deras nedre
del gränsar icke till grönskande, bebyggda slätter, deras sidor omgifvas
icke af 4 till 6000 fot höga snöbetäckta klippberg; de äro nemligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
