- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
113

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är långt skönare. Visserligen kan det i Italien gifvas dagar, på bvilka
himmeln är lika djupt blå som hos oss, men han är molnfri, det är ett mera
blått, mera genomskinligt, öfver allt lika färgadt hvalf öfver hela
synkretsen; den nordiska himmelen deremot, utom det att den har en
nästan lika skön blå färg, utmärker sig för underbara, majestätiska
molnbilder, inväfda med silfver och guld, och dessa moln göra den blåa
himmeln, på hvilken de sväfva, genom kontrasten långt skönare och
kraftigare än den rena, evigt molnfria italienska himmelen, hvilken i öfrigt
äfven förlorar ganska mycket af sin skönhet, emedan den är så
enformig. Den nordiska himmelen deremot vexlar oupphörligt och erbjuder
alltid ett nytt sceneri och kastar på landskapet en alltid ny belysning.

Ännu mer än hos oss är allt detta fallet i poltrakterna.

Äfven den ständiga dagen, som fortvarar i oförminskad glans, har
sina egendomliga skönheter och vexlingar, ty »man kan ganska väl skilja
den högt stående middagssolen från den lägre midnattssolen, hvilken gör
samma intryck, som i våra trakter den nära horisonten stående solen.

Det är en sällsam syn att följa denna dagstjernans kretsande rörelse
på den molnfria himmelen. Man har alltid samma dagsljus, man kan*
om midnatten äta middag, vid frukosttiden intaga aftonmåltiden och
sof-va om middagen, utan att veta af denna upp- och nedvända ordning,
såvida man icke ser på klockan; men äfven om denna skall gifva
utslaget måste det vara ett ur, som visar icke 12 utan 24 timmar, ty blotta
blicken på klockan kan icke upplysa oss om det tal 12, som hon visar,
tillhör middagen eller midnatten.

Kane, som ganska lefvande skildrar detta förhållande, berättar att
han till en början erfor en angenäm känsla af stor lättnad, liksom hade
han blifvit fri från tidens boja, som dittills tryckt honom. Ätskilliga
eljest gagneliga föremål, t. ex. lampor föreföllo honom nu såsom någonting
helt och hållet föråldradt, urantikt och numera obrukbart. Men huru
uu-derbara än dessa känslor i början voro, lemnade de dock snart rum för
andra mindre angenäma. Det enformiga ljuset inverkade störande. Det
tillät icke någon riktig hvila, man kände inflytandet af ett obekant,
alltid verkande retmedel, sömnen biel kort och oregelmessig. de menskliga
vanorna, som rätta sig efter dag och natt, efter morgon och afton,
rubbades alldeles ur sin ordning, och man måste underkasta sig ett mer än
någonsin punktligt lefnadssätt, såvida man icke sjelf ville blifva alldeles
förbryllad.

Då dagen oafbrutet varat en månad, inträdde en så brinnande
längtan efter den söfvande, kropp och själ lugnande natten, att densamma
icke kan förliknas med någon annan, och man kände sig lycklig, då ändt-

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free