Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här och der, utan att pä något sätt jordfästas. Några af de sist
öfver-lefvande hvita hade närt sig med sina bröders kroppar.
Man viile icke i England tro dessa underrättelser, men en senare
tid har bekräftat riktigheten af alla dessa uppgifter, undantagandes
måhända den oin menniskoätandet. Doktor Rae köpte sjelf af Eskimåerna
knappar, silfverkärl, en kompass och dylika saker, som blott kunde hafva
tillhört Européerna.
Amiralitetet ville icke göra någonting vidare i saken. Nitton till
en del ganska kostsamma expeditioner hade blifvit företagna endast för
att uppleta Franklin. Ofver 150 expeditioner hade sedan 15:de
århundradet utsändts för att finna en nordvestlig genomfart, och amiralitetet
trodde sig nu hafva gjort mer än nog för båda dessa ändamål,
synnerligast som, förutom 50 millioner pd st., äfven 8 fartyg med
besättningar gått förlorade, och man följaktligen uppoffrat fyra gånger så
många fartyg och menniskor, som man möjligtvis kunde rädda.
Alla dessa skäl voro dock icke tillräckliga för den ädla lady
Franklins uppoffrande kärlek, hvarföre hon beslöt att på egen bekostnad och
med uppoffring af sina sista tillgångar köpa ännu ett fartyg och sända
det till norden. Skrafjakten »Fox» inköptes och den förut omnämnde
berömde Mac Clintock utsågs till dess befälhafvare. Han hade redan
tre gånger besökt dessa farliga trakter och begaf sig med gladt mod
åstad för fjerde gången, för att rädda Franklin eller åtminstone upptäcka
de sista spåren efter honom. Dessutom hade han fått den fasta
öfver-tygelsen att en genomfart måste finnas, som han ville uppsöka för att
afsluta den långa raden af vigtiga geografiska upptäckter.
Nu gällde det endast att få permission af amiralitetet samt sätta
jakten i ett sådant skick, att den något så när skulle kunna trotsa de
faror, som den gick till mötes i polarhafvet. Båda delarne lyckades
fullkomligt och redan den 1 Juli var man segelfärdig.
En lycklig stjerna ledsagade detta lilla, man kunde väl säga
obetydliga företag. Frän alla håll icke blott erbjödo sig dugliga matroser
att medfölja, utan äfven officerarne voro bepröfvade män, som redan
besökt norra delen af Amerika, d. v. s. dess haf. Förste löjtnant var
Hob-son. sekundlöjtnant kapten Allan Young, läkare och naturforskare
doktor Walker. Vidare deltog i expeditionen Christian Petersen, som
äfven vid en föregående expedition blifvit såsom tolk medtagen från
Grönland till de mera afiägsna arktiska trakterna.
Fartyget blef rikligt försedt med förråder och lifsmedel för år,
vapen, ammunition, läkemedel, vetenskapliga instrumenter, kläder m. m.
Expeditionen kostade öfver 200,000 R:mt, hvaraf en stor del tillsköts
af lady Franklins vänner. Kapten Allan Young uppoffrade icke endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
