- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
150

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vad nyttjas den till byggande af sommarboningar; tarmarne skäras
sönder och begagnas, tvinnade som tråd, till sömnad; urinblåsan är den
bästa förvarare af mjölken; och slutligen, sedan det tåliga djuret lemnat
allt detta, beröfras det sitt kött, som kokas, stekes, eller ätes rått.
Sålunda ser man att renen är för lappen en oskattbar klenod, men man
finner äfven att han måste hafva många dylika djur, om lian skall
kunna kallas välmående; ty allt livad vi nyss uppräknat, lemnar honom
djuret först efter sin död, mjölken undantagen, som dock endast med
våld kan aftvingas renkon, i det man fångär henne med en läderlasso
och dermed fastbinder henne; tillika är det nödvändigt att kalfven står
bredvid, ty annars släpper modern icke mjölken ifrån sig.

Denna är så utomordentligt fet, att den bästa grädda efter våra
yppersta kor icke i detta afsende kan uthärda täflan.

Den beröfvas djuren så mycket som möjligt, ty den tjenar Lappen
hufvudsakligen till vinterföda. Mjölken kokas och hålles derpå i en
reu-blåsa, som tillknytes, hvarefter den upphänges i hyddans tak för att
rökas. Senare tider hafva lärt att under namn af renost framsätta denna
produkt på rikt folks bord i hufvudstäderna.

Vi hafva redan förut omnämnt, huru det lyckats de arktiska
stam-marne, som bebo polarzonerna, att vänja renarne så till sig, att de från
skogen, der de fritt fä löpa omkring, för att skaffa sig föda, återvända
till sina herrar. Vi hafva äfven talat om den förmodade orsaken till
denna tillgifvenhet.

Helt annat måste likväl förhållandet vara med Lapparnes
renhjordar. Vi veta redan att de någorlunda bemedlade ega flera hundra, ja
till och med öfver 1000 sådana djur. Vid ett sådant antal låter det
icke tänka" sig, att samma orsak, som gör Tschukschernas isolerade renar
så hemtama, äfven gäller i afseende på Lapparnes ; dock eger här det
faktum rum, som väcker alla naturkunnigas förvåning och i läroböcker
anföres såsom en märkvärdighet, att detta djur bland allt vildt af
denna klass är det enda, som låtit tämja sig.

Men förhållandet är helt annat, än man efter dessa yttranden skulle
tro. Det är nemligen icke fråga om den vilda renen, som i de norska
skogarne jagas lika väl som hjorten i våra; utan här afses det husdjur,
som Lapparne sedan årtusenden tämjt, så att det uppfostras och födes i
deras fällor likt vår hornboskap, som äfven en gång varit vild och
ännu i många länder förekommer ursprungligen vild eller pä nytt
förvildad, såsom äfven förhållandet är med hästar. Annu alltid äro hästarne
i Ukraine vilda, d. v. s. icke tämjda, så äfven hornboskapen i södra
Amerika; ett exempel på samma halfvildhet lemnar Ungern, der antalet af
hjordar är lika litet bekant för egaren som herden, men hvarest dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free