- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
190

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jakuternas beklädnad är mycket egendomlig, hvarföre vi här bifoga
eu teckning öfver flera af deras drägter oeh vapen. De polska
skördemännen måste till mönster för sina skäror hafva tagit spjuten, som
tydligen likna liar, hvilkas handtag bilda en rak fortsättning af sjelfva
bladet. Qvinnan med de långa håren är en trollpacka, som lefde i början
af detta århundrade. Hon hette Ogröpönö (Agrippina), och drog sig på
sin ålderdom tillbaka till bergen i en håla, der hon lefde fruktad och i
allt det öfverflöd som landet kan bjuda på; ty livar och en ville
försäkra sig om hennes gunst och tillförde henne lifsmedel och andra
förnödenheter, som han kunde öfverkomma. Dessa erhöllo hennes
välsignelse; men dsn som underlät denna pligt, dukade under för de
förskräckliga följderna af hennes förbannelse; hon förvandlade sig i en korp;
framkallade fruktansvärda oväder; förde hans tält och hela förmögenhet i
floden, störtade hans hjordar ned för klipporna i afgrunden, och
beröf-vade honom sjelf förståndet. Ännu, då hon längesedan är död, bringa
Jakuterna offer till hennes fordna boning. Hon blef öfver 100 år
gammal; ända till lifvets slut lyste hennes ögon af en öfverjordisk eld, och
glänste såsom morgonstjernan. Hennes stämma var klar som »isens klang,
då man slår på den med yxan för att döda stören.» Man vet för öfrigt
icke om hon är död, ty ingen har ännu vågat sig in i sjelfva hennes
tillflyktsort; måhända finner en resande der hennes benrangel och skatter;
någon Jakut skall säkerligen ieke borttaga dem.

Det är svårt att säga, huru stort innevånarnes antal är; amiral
Wrangel tror att man kan antaga 1500 Jurter fiskare och något flera
jägare och jordegare; och han räknar på hvarje Jurt 6 å 7 personer,
så att Tschuktschernas antal i det hela skulle uppgå till omkring 20,000.
De äro visserligen döpta, men då hvarken missionärer eller poper
uppehålla sig der; då de lefva i månggifte och byta om hustrur så ofta det
behagar dera; då de dessutom i afseende på missbildade barn synas hafva
antagit den Lykurgiska lagen, nemligen att döda dem; då de slutligen
obarmhertigt öfverlemna svagare personer, gamla qvinnor och gubbar, som
icke mera kur.na uthärda noraadlifvets strapatser, åt sitt öde, så måste
icke deras kristendom hafva hunnit särdeles långt.

Jägaren plägar utsätta försåt för villebrådet, för landets pelsdjur;
det torde måhända icke vara ur vägen, att här tala om de vigtigaste af
dessa djur.

De Tschuktscher, som hafva fasta boningar, jaga icke: de utställa
endast försåt för björnen, om de påträffa hans spår, emedan de skatta
hans pels högt och hans kött är en af deras läckerheter. De
angripa detta väldiga djur med lansen och sänka den vanligen, förrän han
ännu rest sig upp, i hans bröst. Han har väl rest sig på bakbenen, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free