Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berget Minto och Adams Pik.
SYDPOLAEZONEN.
Det är knappt mer än 20 år, som man vetat att det äfven finnes
land i södra polarkretsen. Södra udden af Amerika, ungefärligen på
samma bredd åt sydpolen till som Berlin åt nordpolen, ansågs
alltsedan Amerikas upptäckt för det sydligast belägna land; och då
detsamma alldeles icke erbjuder någonting lockande, saknade man länge intresse
för de upptäckter, som ännu sydligare måhända återstodo att göra. Då
ändtligen Kergueleris-ö, liknande Amerika, ehuru belägen något
sydligare, upptäcktes (den bär namn efter sin upptäckare och är känd sedan
1772), fick man en ytterligare anledning till en sådan likgiltighet. On
är alldeles obebodd, ehuru omfattande 600 qvadratmil, således nära
dubbelt så stor som konungariket Wiirtemberg; endast fåglar bygga der sina
bon och några däggdjur lefva der, men öns Flora är särdeles fattig.
De lärda, för hvilka det icke är af någon vigt, huruvida dadlar och
oranger växa i ett nyupptäckt land eller icke, påstodo enständigt att der,
långt i söder, men dock inom polarkretsen, måhända omkring sjelfva
polen, måste ligga ett stort land, samt att jordens jenmvigt ovilkorligen
fordrade detta. Om det ofantliga rummet emellan Amerikas, Afrikas
och Nya Hollands sydliga spetsar helt och hållet fylldes med hafsvatten,
så skulle jorden åt norden erhålla en så stark öfvervigt af fast, tung
massa, att hon nödvändigt måste rulla öfverända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
