Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bredde sig för deras ögon och blefvo uppkallade efter kanslerer,
amirali-tetslorder, ministrar o. s. v.
Fartygen seglade, drifna af en gynnande vind, allt längre sydligt och
uppnådde slutligen emot slutet af Februari månad år 1841 den 78:de
breddgraden, hvarvid de alltid haft land på ena sidan. Det var
högsommar och solen stod vid midnatt flera grader öfver horisonten. Då
luften var klar, erbjöd detta en så mycket underbarare anblick, som
horisontens gulaktiga belysning förvandlade sig längre upp på himmelen i
hvitt och derpå i blått; men i zenith visade sig en så underfull djup
in-digoblå färg, att de erfarne resande, som vistats i tropikregionerna, till
och med icke derstädcs skådat någonting dylikt.
På vägen, och ända till dess de uppnådde nämnde höga breddgrad,
var matrosernas spänning och hopp att måhända hinna till polen,
ganska stor, ty de hade längesedan den del af hafvet eller rättare sagt den
sydliga bredd, som Cook i föregående århundradet passerat, bakom sig,
och ofta blefvo de uppehållna af tät packis, men intet hindrade dem att
uppnå sitt mål.
För att så mycket som möjligt närma sig landet, gjordes alla
möjliga försök att intränga i packisen, utan att likväl utsätta sig för faran
att infrysa i densamma. En sådan obehaglig händelse var nemligen
redan nu att befara; ty redan högsommaren, d. v. s. den tid scm
motsvarar vår Augusti månad, är i polartrakterna, vare sig nordligt eller
sydligt, ganska osäker. Den temperatur, som de observerade, var alltid
några grader under vattnets fryspunkt, hvarföre äfven isbildningen,
namne-ligen vid lugn sjö, gjorde snabba framsteg.
Att våga sig in i packisen på en sträcka, som var större, än att den
på en dag kunde ti 11 ryggal äggas var således farligt, emedan de straxt
förut genombrutna hindren kunde åter uppställa sig bakom de resande,
möjligtvis för alltid, ty hvem svarade den i sydpolarhafvets is inspärrade
sjöfararen för, att han nästa sommar skulle befrias? Många resande
hade ju i nordpolarhafvet under icke så hög bredd och vid en icke så
sträng vintertemperatur som sydpolens, tre eller fyra år varit inneslutna
af is.
Betänkande allt detta, seglade man endast med försigtighet i
packisen, som sträckte sig 10 till 12 tyska mil långt ut från kusten.
Yid detta tillfälle, under 74 grader 44 minuter sydlig bredd, hade
de kommit magnetpolen, som låg på det upptäckta fastlandet, så nära,
att nålen visade omkring 89 grader; den magnetiska polen måste [-således-] {+såle-
des+} ligga inom den rymd, som betäcktes af de på kusten synliga klip-
porna, och dem egentliga polen kunde blott var på 40 geogr. mils
afstand från dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
