Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet träd kan existera, huru skulle då ett djurs existens der kunna vara
möjlig. ^
An de köttätande djuren, som icke behöfva gräs?
Härpå svarar Beduinen ganska förståndigt: »lefva då hos Er lejon
af luft och dricka de stoft? Våra äro icke så beskaffade, de behöfva
visserligen endast kött, men detta kunna de icke erhålla, der djur icke
lefva; hvarest har ni åt lejonet en antilop, då denne icke får gräs för
att föda sig, icke vatten för att släcka sin törst?»
Och i sjelfva verket är det så; huru skulle lejonen bära sig åt, då
de icke finna någon föda, då i allmänhet det icke kan finnas något
rof-djur i en trakt, der det icke finnes något köttätande djur. Freiligroth
har visserligen uppfyllt öknarne med lejon; en underskön dikt,
»Lejon-ridten», beskrifver en sådan scen i öknen, men derföre behöfver det icke
vara något faktum. De gamle kallade den frihet i afseende på versens
form och innehåll, som poeterna tilläto sig, licentia poetica, och man får
alldeles icke tro att blott de gamle hade skicklighet i utöfvandet af denna
konst, tvertom synes den äfven i nyaste tider hafva blifvit alltför
mycket odlad.
Öknen är för öfrigt helt annorlunda beskaffad, än man vanligen
föreställer sig. Ett sandhaf! det är den vanliga floskeln, med hvilken man
afspisar Sahara. Intet annat än sand och stoft. Och då »kamelen är
öknens skepp», hafva de härigenom funnit sig berättigade att föreställa
sig öknen ungefärligen som en efter behag tilltagen sträcka ofruktbar
jord, betäckt med gul sand, med det undantag att öknen i egentlig
mening är kanske 5 gånger så stor som Tyskland, eller 3 gånger så stor
som Medelhafvet och att sanden genom solen uppvärmes starkare än
hos oss.
I denna föreställning är föga eller intet enligt med sanningen.
Sahara är ett lågland,, mångfaldigt genomskuret af låga berg och stora
slätter, som äro försedda med vatten och derföre fruktbara. Dessa
fruktbara områden kallar man oaser, och då de på de flesta kartor kunna
gömmas under fingerspetsen, plägar man tänka sig dessa oaser såsom
små vackra fläckar af det fruktbara jordriket, med en skön källa,
måhända äfven några hyddor, så ungefär som man föreställer sig en
gods-egares park på Liineburger-heden.
Vi hafva redan förut sagt, att den yta, om hvilken vi tala,
omfattar nästan en half verldsdel; hela nordsidan af densamma, allt som
ligger längs Medelhafvet, är beboelig, är bebodd och till större delen
fruktbar; der ligga Maroccos, Algiers, Tunis’, Tripoli’s, Fezzans och
Egyptens länder. De sjelfva äro till en del öde, som förklaras såväl af brist
på befolkning som regn. De fruktbara sträckorna äro dock temligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
