Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skedde, flyttade en del af befolkningen från öfre Egypten till det
nybildade landet, och att detta ej för sä längesedan inträffat, kan man sluta
deraf, att vid den tid, då Homeri sånger skrefvos, nedra Egyptens
trakter sannolikt ännu voro höljda af vatten.
Två särskilda folk lefde der; det ena till sitt ansigte och sin
kropps-bildning samt färg erinrade om Negrerna, det tjenande; det andra, ett
folk af annan kroppsbildning och ljusare färg, det herrskande folket.
Denna skillnad finner man omisskänneligt utpräglad pä de till en del
förträffligt arbetade konstminnena. Det ljusare folket framställes alltid
såsom segrare i striden, det negerlika såsom besegradt.
Detta herrliga Egypten, i hvilket den ena praktfulla staden
uppväxte bredvid den andra, har nedsjunkit till ett eländigt paschalikat
under turkisk öfverhöghet, hvilken höghet åter står på så svaga fotter, att
den alltjemnt måste afsäga sig tributen och icke förmår göra någonting,
för att regelmässigt-och säkert kunna indraga den. Der, hvarest dessa
berömda städer stå, hvilkas jättelika minnesvårdar ännu försätta den
resande i förvåning, bo de olyckliga, djupt undertryckta Eellahs, som icke
kunna aflocka den yppigaste och fruktbaraste mark mera än något ris,
några vattenmeloner och ett par pisangfrukter; och hvarföre skulle de
också bry sig derom? hade de endast tre dadelpalmer, måste de lemna
dess frukter som afgift; hade de endast några betydliga hjordar, så skulle
de bortdrifvas från dem af paschans rofgiriga tjenare. Så lefva de
under dagen i skuggan af någon lund eller den lercylinder, som utgör
deras hydda, och under natten krypa de till ohyran i denna deras bostad,
som är formad som en bakugn och icke tjenar till något annat, än att
så tillvida skydda deras sömn, att icke lejon eller krokodiler kunna
oroa dem.
Landet är ett bland de yppersta och var på den tid, då Abrahams
söner vandrade dit, det berömdaste och herrligaste på jorden; det var rikt
på alla skatter, som kulturen och konsten kunna frambringa; och det
är nu utplånadt från jorden, så att man icke skulle veta mera derom,
om det icke låge nära det ställe, genom hvilket man önskar att föra en
kanal från Medelhafvet in i röda liafvet.
Näst intill detta fordom underbara land stöter Tripolis, äfvenledes
ett paschalikat, det gamla Cyrenaicon och Marmarica. Det är den
östligaste af de s. k. röfvarstaterna, af de sjöröfvarfolk, som till skam för
hela Europa gjorde Medelhafvet och till en del äfven Atlantiska
oceanens kusttrakter osäkra, i det de på snabbseglande och tillika med åror
framdrifna brigantiner likt roffåglar kommo fram ur sina säkra, af sand
igengrundade hamnar, dit intet fartyg kunde förfölja dem, för att slå
ned på sitt byte, för att plundra köpmansfartygen, förklara deras varor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
