Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men derefter började dock resans faror att ökas. Mahomed
Has-san, Schlagintweits sekreterare, som länge troget beledsagat honom, och
på hvilken han satte stort värde, rymde plötsligen med sin ridhäst samt
tog med sig penningar, räkenskaper o. s. v.
Schlagintweit sände tvenne beväpnade följeslagare efter honom, han
blef upphunnen, de stulna penningarne fråntogos honom, men han kunde
icke förmås att återvända. Sedermera rymde ännu flera och gjorde
der-vid betydliga stölder, utan att man kunde få fatt hvarken i dem eller
i det stulna godset.
Från den 1 till den 5 Aug. hvilade karavanen i Shaidoullo-Khoja,
hvarifrån man på fem dagar kan anlända till Yarkand och på tjugu
dagar till Osh ej långt från Kokand.
Mahomed Amin, bördig från Turkestan och anförare för den
lilla beväpnade styrka, som dittills under deras gemensamma resor
åtföljt de tre bröderna, rådde till att välja den längre vägen, emedan,
enligt hvad rykten förtäljde, oroligheter utbrutit i de trakter, som af den
ginare vägen genomskuros, samt trupper derstädes i tiendtlig afsigt voro
uppställda emot hvarandra, hvarföre det kunde vara förenadt med stor
fara att beträda den kortare vägen.
För att kunna underrätta sig om sanningen af dessa rykten,
utsände Adolf Schlagintweit en af sina följeslagare, som var född i Yarkand,
och hette Murad, med tillnamnet Juden.
Murad återvände efter 8 dagars förlopp i sällskap med flera
resande, som medförde ganska ledsamma underrättelser; man slogs verkligen
mellan Yarkand och Kashgar.
Dessa båda städer och deras områden utgöra en del af det
kinesiska riket; deras införlifvande dermed egde redan rum för ett
århundrade sedan. Afkomlingarne af denna provins’ gamla herrar hade icke
förgätit sitt nederlag eller låtit sig dermed åtnöj^. Dessa menniskor
kallas Bara Sahibs, d. v. s. stora herrar, de äro Turkestanska
partiledare, de samla tid efter annan sysslolösa legohjon, röfvare o. d. omkring
sig och uppväcka den enes fanatism, den andres rofgirighet och föra dem
derefter till Kashgar och Yarkand samt förjaga de kinesiska
maktinne-hafvarne, beröfva dem deras palatser, taga deras qvinnor för sin
räkning och herrska, såsom rofgiriga äfventyrare äro vane till att herrska,
intilldess en starkare härafdelning anrycker från det inre af kinesiska
riket och åter förjagar dem.
Så var det äfven i detta ögonblick; en dylik anförare för ett band
hade satt sig i besittning af Kashgar; han hette Weli och hade i följd
af ett religionskrig bemäktigat sig Kokands thron. Dessa menniskor
hata visserligen alla den gemensamma fienden Kina: men de hata hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
