Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt detta anseende, såsom tillhörande de heligas antal, kan han sålunda
ernå, äfven om han vore den störste skurk, som någonsin funnits bland
Brahminerna.
Ståndet är heligt i och för sig, så att det icke gifves någon
förbrytelse, till följd hvaraf en Brahmin kan dömas skyldig till döden. I
värsta fall blir han utstött ur sin kast och tillhör derefter Parias. Fur- ,
starne hafva mycket ofta fattiga brahminer till sina tjenare, men fursten
skulle blifva underkastad dödsstraff, om han vågade röra sin tjenare,
Brahminen; han vågar till och med icke äta vid samma bord med
honom; ty en Brahmin kan väl vara konung, men ingen konung kan vara
Brahmin. En Brahmin, som är så fattig, att han måste tigga sig till
sitt uppehälle, kan väl fria till en konungs dotter, han kan göra henne
den äran att välja henne till sin maka, men ingen furste vågar att
kasta sina ögon på den tiggande brahminens dotter.
Det andra ståndet är Tschattri, furste- och krigarståndet, som
ensamt är berättigadt att föra vapen, men derföre också är nästan
alldeles utrotadt. Kschetrias hafva nemligen under de flera hundra år
fortfarande krigsstormarne allena burit tyngden af landets försvar, och
derunder allt mer och mer förminskats, så att de slutligen nästan helt och
hållet försvunnit med de furstar, som Engelsmännen dethroniserat. Man
säger visserligen att Rasputerna och Nairerna på Malabarkusten,
Mah-ratterna o. s. v. äro afkomlingar af detta stånd, men så är det
ingalunda, de äro likt Sikherna och Afghanerna o. s. v. krigiska folk, hos
hvilka hvarje va pen färdig man är likasåväl berättigad, som förpligtad,
att föra vapen och deltaga i krig, och derföre kan man icke ännu tala
om deras utrotande, ty de veta icke af några Brahminer eller andra
dylika ståndsskillnader inom sig.
Vaischerna äro, såsom vi redan nämnt, åkerbrukare eller köpmän,
tvenne sysselsättningar, som i Indien gälla för ärofulla, hvarfore
Vai-scherua äfven räknas till de ädlare kasterna.
De tre hittills anförda kasterna hafva rätt att lära känna
religions-böckernas innehåll, Brahminerna att läsa dem, Tschattri att låta dem
sig föreläsas och Vaischerna att derur höra berättelser. Det fjerde
ståndet, handtverkarne, är uteslutet härifrån; detta stånd anses oädelt och
oheligt. Handtverkarne äro dessutom underkastade åtskilliga
inskränkningar, som på det afgjordaste sätt förhindra deras framsteg. Så t. ex.
vågar sonen icke drifva något annat yrke än fadern; detta har
visserligen till följd att ett sådant yrke genom hemliga konstgrepp, som gå i
arf och aldrig kunna meddelas till andra, kommit i en viss blomstring,
men det har också med sig den nackdelen, att en allmän utveckling är
alldeles omöjlig, och att intet yrke räcker det andra en hjelpsam hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
