Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med sålunda vanställda fingrar och med sådana slamrande
fingerbetäckningar kan man naturligtvis icke taga fatt i någonting, icke ens i
eldtången med hvilken man tänder pipan, och just detta är ett bevis på
förnämhet; den genom sitt arbete förnedrade fattige kan icke låta
nag-larne växa, han åtnjuter således ingen ära och kan aldrig vinna den
genom arbete.
Ansigtsbildningen är helt och hållet den mongoliska; låg panna, bred
näsa, framstående kindknotor, små snedt liggande ögon och ytterst svag
skäggväxt, likasom i allmänhet klen hårväxt äro karakteristiska
kännetecken för racen. Då den i sig sjelf svaga hårväxten icke utgör någon
prydnad, så afklippa Kineserna håret jemnt med svålen och bära
endast på öfversta toppen af hjessan en lång tunn tofs, hvilken utgör ett
hederstecken, som på sätt och vis är deras nationalkokard och som
beröf-vas förbrytare. Den som gjort något, som strider mot Kinesernas
begrepp om ära, den förlorar detta nationaltecken och kan icke låta det växa
till igen, förrän han återvunnit hvad han i nämnda afseende förlorat.
Kinesiskans lilla fot har blifvit till ett ordspråk, men begreppet
derom hvilar äfven pa ett misstag. Kineserna hafva af naturen icke
mindre fötter än andra menniskor, men flickorna i förnäma familjer blifva,
för att erhålla sådana, genom konst, man kunde nästan säga barbari,
förvandlade till krymplingar. Redan i vaggan erhålla de nemligen träskor,
som då passa fullkomligt åt deras fötter, men derefter aftagas dessa skor
högst sällan och blott för snygghetens skull, dock endast för några
ögonblick. Under det således hela den öfriga kroppen ostördt kan utveckla
sig, är detta alldeles omöjligt för de fängslade fotterna, och derföre
för-blifva dessa klena och små och naturligtvis vanskapade. Detta grymma
förfarande härrör troligen från Kinesernas svartsjuka, emedan fruarne
derigenom hindras från att gå ut, ty de kunna knappast i sitt hem
vandra en enda gång tvärs öfver en sal. Turken är då mindre barbarisk,
som i stället inspärrar sin fru i ett Harem.
Kinesernas karakter skildras visserligen icke så fördelaktigt af
Européer, och dessa hafva väl hufvudsakligen haft att göra med utskummet
bland alla klasser; men säkert är att ett folk, som-hålles i det allra
afskyvärdaste slafveri, som står under ett alldeles oerhördt despotiskt
förtryck, icke kan vara godt, icke ädelt. De hufvudlaster, de största
skuggsidor, som man tillvitar Kineserna, äro: slafviskt kryperi,
bakslughet, lögnaktighet, bedrägeri, smutsig egennytta, känslolöshet, förhärdad
stolthet emot ringare personer, vanärande krypande ödmjukhet emot
högre och djurisk sinnlighet, allt för öfrigt öfverhöljdt med en glatt och
blank fernissa och doldt under de finaste höflighetsformler och studerade
manér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
