Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landet är uppfyldt af små sjöar, som bildas af de otaliga
berg-bäckarne, ehuru dessa icke hafva något långvarigt bestånd, emedan en
tio månaders lång sträng vinter och en mycket kort, men ytterst het och
på nederbörd fattig sommar just icke uppfylla de vilkor, som för en
stadigvarande vattentillgång äro nödvändiga.
I norra delen af Mongoliet upprinna en mängd ganska ansenliga
floder. Jeniseisk, Irtisch leda derifrån sitt ursprung, men äfven sjön
Baikal erhåller nästan ensamt härifrån sitt vatten, ty Angora, som vid
Baikalsjöns nordligaste vinkel utmynnar i densamma och vid dess
vest-liga hörn vid Irkutsk lemnar honom, för att förena sig med Jeniseisk,
gifver åt denna mäktiga sjö endast en ringa näring. Mot söder blifva
landets bergssträckor högre och synas vara så otillgängliga att från dessa
trakter inga floder kunna rinna åt norden, utan i stället bildas under den
våta årstiden vattensamlingar, som under sommaren snart helt och
hållet uttorka.
Mot söder vid gränsen till Kina är klimatet mildare och landet
mera bebodt; öknen har försvunnit. Sommaren är här så angenäm att
det kinesiska hofvet lemnar sitt residens i grannskapet af hafvet och
begifver sig dit till sin gamla hemort, ty den kinesiska kejsaren är,
såsom vi redan veta, af mongolisk härkomst.
Här finnas de fält på hvilka man skördar de berömda örterna
gi-seng och rhabarber, som begagnas som läkemedel, och många tusen
menniskor äro sysselsatta med att uppsöka desamma.
I bergen och i de dalar, som gränsa intill Kina, i hela södra
delen af Mongoliet, finnas de flesta af våra husdjur i vildt tillstånd, så t.
ex. den vilda hästen och hans närmaste anförvandt eguus liemionus, en
vild åsna af ovanligt vacker skapnad, som icke är försedd med så
oproportionerligt långa öron, som vår vanliga europeiska åsna (ehuruväl man
visserligen äfven hos oss påträffar dem, som af naturen hafva ganska korta
öron, men dessa individer tillhöra icke familjen equus), och dessutom är
så utomordentligt snabb, att hon vida öfverträfFar hästen i detta
afse-ende.
Ibland idislande djur finnas •nötkreatur och far, äfvensom ett vildt
getslag, liknande våra tama getter, och man anser dem äfven som
stamfäder för de i Europa utbredda.
Faret med den långa, ända ner på marken hängande fettsvansen,
hvilket vi förut beskrifvit, finnes i dessa trakter, men är troligen icke
inhemskt, utan har sannolikt blifvit infördt från andra länder och
föräd-ladt genom afvel. På det svansen ej skall afnötas mot marken,
uppbä-res den liksom i Arabien af små vagnar, vid hvilka den är fästad.
Kamelen förekommer såsom husdjur, inen ingenstädes i landet vild. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
