Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gör detta med afsigt, på det att boskapen som skall dricka må erhålla
en från alla sidor beqväm och lätt tillgänglig väg och ingenstädes genom
en alltför brant lutning komma i fara att störta i och skada både sig
och brunnen. På andra ställen, der man är ännu varsammare, vattnas
boskapen ur rännor, som man’fyller med vatten. Detta sker då ur
mycket små brunnar, som man öser ur förrän boskapen skall dricka,
hvar-efter man afvaktar att vattnet samlat sig ånyo och derpå fyller hoarne.
Naturligtvis kan man icke vidtaga denna anordning der hjordarne äro
mycket talrika, men för faren är detta vattningssätt sedan tusentals ar
vidtaget och vi finna det redan omtaladt i bibeln, då Jakob tjente hos
Laban (1 Moseb. kap. 30, vers 37 och 38): »Men Jakob tog gröna
aspekäppar, hasl och castaneen, och barkade hvita ränder deruppå; Och
lade käpparne, som han barkat hade, i dryckehonar för hjordarne, som
der komma måste och vattnas, att de skulle liafvande varda, när de
kom-röo till att dricka.»
Boskapsherdarnes hus äro nätt flätade af vide och betäckta med filt,
och en sådan boning heter Kosch eller Kibitka. Man sätter
upprätt-stående störar af vide eller hassel i en stor ring bredvid hvarandra och
genomflätar dem i .gallerform med andra mera späda grenar, likväl
alltid så, att utaf detta flätverk bildas särskilda skifvor, som man, om
man så önskar, kan borttaga utan att derföre skada de andra skifvorna.
Dessa flätverk af videqvistar sammanbindas sedan medelst grenar, och
derpå blifva andra dylika skifvor krökta och sammanflätade så att de
bilda ett hvalf öfver trätältet.
Detta utgör sjelfva stommen till huset och derpå betäckes
detsamma med filt och äfven med hudar nedifrån ända upp, så att ett
temli-gen lufttätt rum på detta sätt uppkommer. Hyddan lemnar sålunda
skydd och säkerhet mot regn och blåst, hon motstår stormarne ganska
väl, dock kan hon ej hålla stånd emot den orkanlika Buran. Om denna
uppstår’ tages hon hastigt sönder och flätverket och flittäckena läggas
platt på hvarandra och betäckas med stenar, om sådana finnas till hands,
hväröm icke skottar man jord på dem eller ock lägga sig innevånarne
sjelfva pä denna sin boning och fasthåller den på detta sätt under den
tid orkanen rasar.
Dessa filthyddor kunna transporteras; man tager isär dem och
packar dem på en med oxar förspänd vagn; ja om hyddan icke är stor,
så kan hon hel och hållen, sådan hon stått på marken, upplyftas och
ställas på vagnen.
Dessa boningar begagnas från Svarta Hafvet ända till Kinesiska
gränsen, eller lika långt som nomadstammarne sträcka sina vandringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
