Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med hvarje penselstreck blef förvåningen allt större och större, och
då det var färdigt yttrade furstinnan sin önskan att få behålla
målningen, hvaremot målaren kunde för sin egen räkning copiera
densamma.
Målningen väckte ett oerhördt uppseende; icke blott Lamas och
öf-rige prester samt dignitärer, icke blott adeln, utan alla Kalmucker, som
hörde talas om den förvånande tilldragelsen, skyndade dit, för att få se
densamma och erbjuda målaren att aftaga deras egna förtjusande
an-sigten.
Här var ingenting annat att göra än att endast måla undan för
uu-dan; men konstnären valde dock ut det som företrädesvis intresserade
honom. Sedan furstinnan var färdigmålad i sin gula kostym och med
hela sin omgifning, besökte Kiesewetter Laman eller öfverstepresten, som
kände sig högst smickrad öfver hans besök, ty tanken att hans
porträtt skulle förevisas för så många långt aflägsna, till och med till
namnet honom obekanta Horder, var för honom högst smickrande, och
då målandet skulle taga sin början, grupperade han sin omgifning på det
omsorgsfullaste sätt. Under det han satt för målaren, voro hans läppar
i en oupphörlig rörelse, ty han önskade afmålas, under det han var
sysselsatt med bön, och hoppades att det skulle lyckas målaren att på
duken återgifva läpparnes rörelse.
Ansigtet ingaf ett egendomligt intresse. Mannen var mycket
gammal och såväl till följd häraf som äfven genom flitigt begagnande af
opium hade djupa fåror bildat sig, hvilket gaf åt ansigtet ett uttryck af
vördnadsbjudande allvar. Hans rakade hufvud var betäckt med en
pälsmössa, på hvilken var fästad den oumbärliga lilla röda lappen, i
hvilken den på papper skrifna bönen och amuletten var insydd. Han bar
en röd mess-skjorta med gula ärmar och deröfver den sidenkappa, som
utmärkte att han tillhörde presteståndet, och som gick från högra axeln
öfver bröst och rygg till venstra sidan; han satt under en rikt prydd
thronhimmel och hade på ena sidan ett altare med husgudar af metall,
som på ett groteskt sätt voro utsirade med påklistrade små
sidenlappar och guldpapper. Bredvid altaret hängde flera taflor, som
föreställer gudar, hvilka voro målade af presten; visserligen illa tecknade, men
till större delen ganska fint utförda, och om de äfven likt de kinesiska
taflorna saknade skuggor, voro de likväl alltid så prydliga att de måste
väcka förvåning. Dessa målningar utgöra en af de förnämsta
industrigrenar för presterna, som endast lefva af menniskors barmhertighet och
försäljningen af dylika artiklar.
Laman besåg åtskilliga af Kiesewetters målningar och frågade
honom derpå, om han icke äfven vore prest i sin hemort. Målaren be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
