- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
383

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skada menniskorna; derföre har man också det gamla ordspråket: »for
djefvulen måste man tända två ljus.»

Offer och bön äro de medel, som begagnas för att tillfredsställa de
onda gudarne, men vid bönen måste man röra läpparne, ty att bedja
stilla och i sitt sinne endast är alldeles utan ändamål och hjelper icke
till någonting. I templet stod bönmaschinen, som man plägat beskrifva
på det sätt, att den består af tvenne valsar, som äro förenade med
hvarandra genom en bred pappersremsa af stor längd, på hvilken stå de
böner, som skola ställas till åtskilliga gudar och för åtskilliga ändamål.
Detta breda band lindar sig, då man vrider på maschinen, omkring den
ena af valsarne, och lindas upp från den andra, ända tilldess intet
papper vidare sitter omkring densamma; då vrider man tillbaka, och nu
lindas åter pappersremsan upp på den nyss aflindade valsen. Så går
det fram och tillbaka, så länge man vrider på machinen, och gudarne
fa dervid se alla de till dem ställda böner och kunna uppsöka de
bästa åt sig.

Bönmaschinen, sådan som Kiesewetter beskrifver den, är ännu
enklare. Den består af tvenne cylindrar af trä, en större och en mindre;
i den mindre äro bönerna till de goda, i den större bönerna till de
onda och lägre gudarne. I dessa ihåliga valsar kunna naturligtvis de dit
inkastade särskilda bönerna omskakas, röras om hvarandra.. Detta är
gud behagligt, och om man enligt den högsta gudens åsigt rört
tillräckligt om, så villfares ens bön; men om det, som man önskar eller bedt
om, icke går i fullbordan, så är detta endast ett tecken till att man
icke skakat om cylindern tillräckligt.

Framför templet står en temligen hög stång upprest, på hvilken
sitter en vimpel; på denna äro skrifna en mängd böner af olika slag,
livarje luftdrag sätter denna vimpel i rörelse, han beder således
beständigt, Stormen bereder också ganska ofta gudarne detta nöje.

Målaren beskrifver härefter sjelfva ceremonierna. Ofverstepresten
undfick skålen med offren, han kastade några sädeskorn upp i luften
och utgjöt något saffransvatten till dryckesoffer åt gudarne; nu började
sången, som utfördes af en inan, som med den djupaste ton han kunde
frambringa, sjöng en vers ur en bön. Då han gick så högt, att en
annan kunde fälla in med hans stämma, sjöng denne, ackompagnerande
den förste, äfvenledes en vers, och sålunda fortgick det, i det allt flera
och flera under en ytterst entonig sång anslöto sig till bassångaren, så
snart denne råkade in i ett sådant tonläge, som de kunde uppnå. Men
plötsligen förgick audedrägten för basisten; de andra utförde då
sången utan honom, alltid med livarje ny vers stigande en ton högre; men
så snart äfven de måst tystna, emedan sången gick för högt, vidtogo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free