- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
409

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på hela byggnadsverkets utomordentligt höga ålder, är att den icke eger
ett enda hvalf, icke en enda båge eller någonting dylikt; bygginästarne
hafva troligen icke kännt till konsten att bygga hvalf, som äfven var
de gamla Egyptierna obekant, ehuru de eljest voro ganska hemmastadda
i byggnadskonsten.

Då man färdas vidare från Derbent mot Persien, har man hafvet
till venster och Dagertons berg till höger. Vägen är knappt banad och
kan näppeligen kallas en väg, samt är derföre också ytterst sällan
befaren; den är deremot desto mera skön och romantisk. Man får icke
vara ängslig för att till fots eller liäst öfvervada en forssande bergflod,
ty några broar finnas naturligtvis icke. Först kommer man till Kuba,
som ligger på ett berg, vid hvars fot en bergflod, Kudiul Tschay flyter
fram, som skiljer staden från en förstad. Denna sista är bebodd
endast af Judar, som märkvärdigt nog icke äro handelsmän, såsom
öfver-allt annorstädes, utan hafva egnat sig åt åkerbruk och näringar. Detta
egna förhållande anses ega sin grund i Armeniernas närvaro, med hvilka
de icke förmå täfla i slughet. Ett ordspråk säger: att det behöfves sex
Judar för att kunna lura en Armenier. I staden tillverkar man
ganska vackra väfnader, kostbara stickade arbeten samt utmärkta
sabel-och dolkklingor.

Reser man vidare, så uppnår man i en öde trakt ett i ruiner
liggande persiskt karavanseri, rder man vanligen brukar slå nattläger.
Naturligtvis måste de resande sjelfva vara försedda med allt livad som
härtill erfordras, ty några beqvämligheter finnes der icke.

Här ser man gazeller i stort antal. Om morgonen begifva de sig
ned till de närliggande bäckarne, for att släcka sin törst. De resande
brukade begagna dessa tillfällen, för att förse sig med vildt, ehuru det
var ett ganska grymt nöje, ty de arma djur, som skrämdes af skotten,
måste tillbringa en hel dag utan vatten. Alla resande instämma dessutom
deri, att anblicken af ett sådant oskyldigt djur i dödsqvalen skall
vara högst upprörande, dess blick skall ega en nästan mensklig klarhet
och mildhet.

På vägen till Baku öfverstiger man udden Apscheron, och då man
går ned för densamma, ser man framför sig Guebrernas och Parsernas
stad, Baku, och stora med bergolja indränkta jordytor. Den mark, pä
hvilken Baku är byggd, synes vara helt och hållet mättad med denna
olja; om man sticker en käpp hvar som helst i jorden, endast ett par
fot djupt, och derefter utdrager honom och närmar ett ljus till hålet, så
får man genast en mycket klart lysande gaslåga. Vextliglieten kring
Baku är derföre också så godt som ingen, icke så mycket derföre att

52

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free