- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
420

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men just denna djurets ögon betäckande hufva är föremål för den
största omsorg; men den prydes naturligtvis ej så smakfullt hos
Kalmuc-kerna och Tatarerna som i trakterna omkring Kaukakus; ty här,
hvar-est den östra sluttningens Lesghier, låglandets Perser och Armenier
samt den förnäme Georgiern sälla sig till Daghestans Tatarer, förenas
äfven det rika och praktfulla med det nyttiga och sköna, då det är
fråga oin denna hufvas yttre utseende.

Man säger att falkjagten är den intressantaste af alla slags jagter.
I det ögonblick, då det ädla djuret känner sig befriadt från hufvan,
stiger det upp i luften, öfverser med en blick det vida fältet för sin
verksamhet och störtar sig genast snabbt som en pil ner på sitt byte.
Ingen fara afhåller honom; han störtar sig på en skock vilda gäss
eller trappar, hugger sig fast vid det djur som han utsett, och släpper
det icke trots hela skockens vilda skrän, trots de hugg, som med
starka näbbar riktas mot honom, emot hvilken han vanligen vet att
skydda sig medelst sitt dödligt förskräckta slagtoffers utbredda tjädrar. Han
vet, att hans herre skall komma honom till hjelp, och detta sker också,
ty jägarne följa i sträckande galopp falken, dit han styr sin kosa, för
att genast kunna vara till hands till hans hjelp. De hafva små pukor
fastade, vid sina sadlar, på hvilka de slå för att genom bullret
bort-skrämma den öfriga fågelskocken.

Snart blir gåsen eller trappen dödad, dess hufvud klyfves och
lem-nas sålunda öppnadt åt falken, som uppäter hjessan. Detta är hans
älsklingsrätt, han vet att den väntar honom, men han släpper icke
eller det fångade djuret, förrän den räckes åt honom.

Falkjagt öfvas äfven på fyrfota djur, ty falken anfaller lika gerna
haren som fasanen. Det ser också ut, som om man borde egna sig åt
denna jagt under resor genom Kaukasus och det angränsande
Armenien, ty utom i de egentliga städerna finnas icke några värdshus, i
hvilka man kan erhålla någonting att äta. Hvar och en måste föra med
sig sitt matförråd och i allmänhet allt hvad han behöfver, och det
kommer hlott an på huru stora hans behof äro, för att .derefter bedöma den
packning och den svit som han bör medtaga. Det ryska öfverväldet har
i detta afseende icke framhragt någon förändring hos Orientalerna; ty
Ryssarne sjelfva hafva så utomordentligt ringa anspråk att det sätter
hvarje annan resande i förvåning. De sörja hufvudsakligen för thé, det
är för dem ett behof; allt annat synes dem vara ett öfverflöd, det må
dermed gå som Gud vill; kan man erhålla det, är det bra, hvarom icke
får man ändock nöja sig,

Den stora landsvägen, som går längs efter Kaukasus, har några
ställen, dev den konstmessighet, hvarmed vägen deröfver blifvit anlagd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free