- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
450

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

land, som der ännu väntar på att eröfras, utan äfven hvilken tidrymd
det vill åtgå, förrän detta land blir befolkadt från Europa, blir
öfverlå-tet i civilisationens händer — civilisationen? Och åt hvilken
civilisa-tion? At den, som blifvit öfverfbrd till det en gang sa lyckliga Amerika
genom utskummet från Europas länder! Sannerligen, om vi Européer
betänka, hvilken skuld vi samlat öfver oss, hade vi verkligen skäl att
blygas.

Då Holländarne i trakten af New-York fattade fast fot, då de och
senare William Penn slöto fördrag med de så kallade Vildarne om
af-trädandet af stora, vidlyftiga landsträckor, då fanns ännu ärlighet och
god tro hos Européerna, likasom hos Amerikanerna. De förstnämnde
ville endast anlägga handelsplatser och tillhandla sig Amerikanernas
jagtbyten; de sednare funno detta i sin ordning, hade ingenting emot
kolonisationen, gåfvo gerna bort en del af sitt land, som de hade så godt
om, — handel och vandel försiggingo till allmän och ömsesidig
belåtenhet. Men då egennyttans djefvulska anda for in i köpmännen, da de
började att köpa skinn af de infödda mot femtiondedelen, ja
hundradedelen af deras värde, dä de slogo under sig allt större och större
landsträckor, då slutligen Engelsmännen komrno och dels nedsatte sig
bredvid Holländarne, dels fördrefvo dessa från deras besittningar, då var
det slut på ärligheten, och bedrägerier af hvarje upptänkligt slag trädde
i dess ställe och hvarje skurkstreck, hvarje skändlighet ansågs tillåten
emot de infödda.

Naturligtvis hade detta en våldsam omhvälfuing i förhållandena
till följd. Förut ärades de hvita männen högt såsom solens söner, som
den store andens utskickade, och tacksamt emottog vilden
välgerningar-ne från de mäktiga mäns händer, som farit öfver det. stora vattnet med
tillhjelp af en stor kanot, för hvilken de spännt hvita moln, som drogo
dem framåt (så betraktade de seglen). Men småningom blefvo solens
söner förvandlade till de föraktliga blekansigtena, och deras grannskap
blef en förbannelse för de infödda. Deras eldvapen förjagade
villebrådet och beröfvade infödingarne deras enda medel till uppehälle; falska
löften, bedrägerier af alla slag trädde i stället för det fordna ärliga
handlingssättet; goda vänner förvandlades till grymma fiender; i stället
för en fredlig handelsgemenskap fördes ett ursinnigt utrotningskrig;
rödskinnen och blekansigtena stodo i såväl öppen, som hemlig fejd med
hvarandra; öfveralit i buskager och skogar lurade döden, rödskinnet
undandrog sig allt ansvar genom flykten, och blekansigtet brydde sig icke om
att stå till svars för ett menniskolif, som endast tillhört ett rödskinn; —
det var ett rofdjur, från hvilket man måste befria sig, och rofdjur
dödar man ostraffadt. Skada att dessa rofdjur icke hade en hårbeklädd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free