- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
491

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öknen, för att ånyo jaga och underkasta sig otroliga försakelser, vid
livil-ka de under hela sitt lif blitvit vana.

De ofantliga slätter, livilka, såsom vi redan näinnt, sträcka sig frän
Cordilleras de los Andes till atlantiska hafvet, borde enligt naturens
ordning, med obetydlig sluttning fortlöpa lika bredt under hafvet, en
företeelse, som vi ofta erfara och som äfven ligger fullkomligt i naturens
ordning; så påträffa vi det största djupet i hafvet der, som
Nordamerikas bergshöjder, Sydamerikas Ander och de Skandinaviska bergen slutta
ned åt hafvet, då deremot på de motsatta sidorna, der Sverige löper
ned i Bottniska viken, der Nordamerikas ostkust sänker sig ned åt
hafvet, den jemna bottnen under vattnet ger sig tillkänna af hafsvattnets
färg, och hvilket förhållande man lätt kan iakttaga under segling i
dessa regioner. Men detta inträffar ej pä Sydamerikas atlantiska sida.
Två auktoriteter af icke ringa betydenhet, nemligen kapten James Clare
Ros.^ch kapten Denham hafva genom mätningar visat, att Atlantiska
oceanen har ett större djup, än något annat af de haf, som omgifva
jorden.

Denna utsago kan väl synas djerf, men det har dock en viss grund
for sig; påståendet, att ett visst uppmätt ställe är det djupaste, kan
helt säkert icke bevisas, ty hundra fot derifrån kan ju finnas ett ännu
djupare ställe. Detta uttryck måste man sålunda i hvarje händelse
använda med mera försigtighet, än som hittills varit fallet. Förhållandet
är detta:

Den 3 Juni 1843 verkställde kapten James Ross mätningar
afhaf-vets djup, då han under oafbruten vindstilla befann sig i atlantiska
hafvet; det var midteinot Cabo Frio och med en 27,600 fot lang lina fann
han icke botten.

An mer öfverraskande är det experiment, som kapten Denham
anställde i samma haf, men mer sydligt. Nästan midt. framför la
Plata-strömmens mynning, mellan denna och ön Tristan d’Acunha, företogs
mätning vi*d ett dylikt tillfälle, och man fick det högst oväntade
resultatet, att linan löpte ut nära två tyska mil, innan man fick botten; det
verkligen uppmätta djupet var 43,380 fot.

Det är en lätt sak att genomföra ett sådant arbete. Vi se på den
lilla bilden å nästa sida tre båtar dermed sysselsatta; på den ena af
dem är tvärs öfver båten anbragt ett vindspel, hvilket är starkt nog
att uppvefva en lina, som är kanske tusen famnar lång och sä stark,
att den med lätthet kan bära en centner. Detta var ungefärligen det
djup, hvarpä man hade forberedt sig; sextusen fot anser man ej vara
något så öfvermåttan stort djup, och skulle linan icke räcka till, sa
knytes en lika läng lina tillsammans med den förra och det var denna
längd, som man i nyare tider ansåg öfverallt vara tillräcklig, för att na

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free