- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
502

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dödas; men i allmänhet slungas de så skickligt, att sådant sällan
inträffar.

Under dessa vildars ströfningar efter rof och plundring tåga de forbi
alla de nybyggen, som blifvit anlagda längs Sydamerikas östra kust,
hvar-före kolonisterna oafbrutet befinna sig i en vådlig ställning, och måste alltid
vara på sin vakt samt få ofta sjelfva vara vittne till många
skräckscener, hvilket är orsaken till att dessa nybyggare icke kunna göra
synnerligen stora framsteg. Patagonierna slunga sina brinnande kulor, som
blifvit omlindade med torrt, i kåda doppadt gräs, in i städerna och sätta
på detta sätt eld på desamma. Sålunda hafva de åtskilliga gånger satt
Buenos Avres i brand, innan man var förståndig nog att aflvsa
trähusen och i stället bygga husen af Pampastegel.

Folkets bostäder äro så eländiga, att man förvånas öfver att
inne-vånarne icke göra något för deras förbättring; de bestå nemligen blott
af till hälften öppna lädertält. Till och med Beduinen i afrikanska
ök-narne, till och med Kalmucken eller Tataren i Högasiens stepper bygga
sina tält helt och hållet slutna. Detta gör Patagonien) icke; öfver tvenne
stänger, som slås lodrätt ned i marken, lägger han en tredje horisontelt.
och snedt häröfver upphänger han några djurhudar på det sätt, att de
slutta åt det håll, hvarifrån vinden kommer. Om dagen sitta de i
skuggan af hudarne, om natten lägga de sig ner på marken, så tätt intill dem,
att de kunna gifva åtminstone något skydd, men för öfrigt bekymra de
sig föga om, huru mycket de äro betäckta af dem.

Det är svårt att säga, hvad som gör Patagonierna till jättar; i
intet afseende skilja de sig från medelstort folk, förutom uti härdighet och
deraf följande större förmåga, än som finnes hos Européerna, att lida och
försaka, men äfven detta kommer endast deraf, att vi icke äro lika
mycket härdade. I alla de länder, der så kallade vildar hafva att utstå
försakelser och olägenheter af alla slag, finner man alltid kraftfulla
men-niskor, men icke derföre, att menniskorna härdas under sin uppfostran,
utan derföre att de svagare duka under, och blott de med starkare
natur begåfvade blifva qvar. Vilja vi jemföra våra starka naturer i Europa
med dessa vildar, så förmå dessa sednare icke mer, utan mindre än
Européerna, hvilket äfven bevisas af erfarenheten.

Pigafetta, Magelhaens’ följeslagare, berättar om Patagonierna, att de
voro ett jättefolk af en sådan storlek, att Spaniorerna knappast räckte
dem till midjan; detta skulle förutsätta, att de skolat ha åtminstone
en längd af nio fot, Två af dessa vildar blefvo uppfångade, och hvar
och en af dessa förtärde dagligen en hel korg full med skeppsskorpor
och drack pä en gång ett halft ämbar vatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free