Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af samme man upptäcktes äfven Nya Zeeland, som togs i
besittning för Hollands räkning.
I slutet af sjuttonde århundradet var Dampier äfven bland dem,
som besökte Nya Holland, men då han der fann hvarken skatter eller
synnerligen intressanta djur eller växter, blef hela upptäckten så godt
som förgäten, tills åter, ett århundrade senare, Cook åtskilliga gånger
besökte ön. Han gjorde en mycket lockande beskrifning öfver en med
växter rikt besatt vik, hvilken han derföre kallade Botanybay. Detta
förde Engelsmännen på tanken att här anlägga en koloni för förbrytare
och år 1788 sändes kapten Arthur Philip med en liten flotta till det
ställe, som Cook beskrifvit. En af de skönaste hamnar på jorden, Port
Jackson kallad, erbjöd tillräckligt med lifsmedel för kolonien, den
brittiska flaggan blef der hissad, och landet togs genom en formlig akt i
besittning för brittiska kronans räkning. Derifrån företogos årligen
resor åt alla håll, för att undersöka landet, men det ställe, der kolonien
nu fins — ehuru lyckligt valdt för en koloni — var ingalunda lämpligt
såsom utgångspunkt för anställandet af undersökningar om landets
beskaffenhet, ty de farliga Blå bergen, med sina branta klippspetsar,
syntes vara oöfverstigliga, åtminstone förefunnos så många hinder derför, att
försöken, att öfver dem komma in i det inre af landet, fortfarande gingo
om intet. Deraf kom det sig, att hela kännedomen om Australien
inskränkte sig till några punkter af kusten.
Det lider intet tvifvel, att australiska fastlandet hvad beträffar
såväl växt- som djurriket har ganska mycket egendomligt. Alan har icke
orätt, då man betraktar denna femte verldsdel såsom ett helt för sig
bestående stycke af jorden, såsom ett land, som med de öfriga eger
nästan alls ingen torvandtskap eller beröringspunkt. Växtriket har
förskaffat oss många hundra, inånga tusende nya träd, buskar och
blommor, som vi icke återfinna på något annat ställe af jorden;
karakteristiska äro nemligen de blad- eller löflösa kasuarineerna, träd liknande
tårpilar, då man föreställer sig dem helt och hållet utan löf, såsom om
vintern. Men då denna nakna växts långa nedhängande grenar bestå af trä,
af smala risqvistar, har deremot kasuarineernas grenar en förvillande
likhet med den kärrväxt, som vi kalla skäfte.
Ingen kan betvifla, att dessa växter erbjuda en högst sorglig
anblick, men äfven de grönskande, de med löf försedda växterna t. ex. de
till Eucalyptusslägtet hörande, hvilka blifva 180-200 fot höga och 24
— 36 fot i omkrets, Akasierna, Metrosideros, Banksierna och hundra
andra, hafva samtligen så fina och späda löf, att de icke förmå gifva
någon skugga, i följd hvaraf Nya Hollands skogar helt och hållet sakna
denna välgerning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
